Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Stora brister i psykiatrins patientrapporter

Publicerad: 14 mars 2006, 12:47

Psykiatrins rapporter till patientregistret saknar ofta uppgifter om patientens diagnos. Därmed blir det svårare att utvärdera den psykiatriska vården.


- Det har väldigt stor inverkan på i vilka sammanhang man kan använda patientregistret. Rapporter utan diagnos kan inte användas för att beskriva hur den psykiska ohälsan ser ut, så detta är något vi måste få ordning på, säger Petra Otterblad Olausson, chef för registerenheten vid Socialstyrelsen.

Alla läkarbesök i sjukvården ska rapporteras till patientregistret, som drivs av Socialstyrelsen. Rapporteringen ska bland annat omfatta ålder och kön på patienten, samt uppgifter om diagnos och åtgärd eller behandling. Medan rapporterna från läkarbesök i den somatiska öppenvården i 39 procent av fallen var ofullständiga under 2004 saknade över 70 procent av rapporterna från psykiatrin uppgift om diagnos.  Flera landsting med dålig rapportering uppger att deras datoriserade journalsystem inte är kompatibla med det som Socialstyrelsen använder till patientregistret. Därmed faller diagnosen bort.

Men enligt Rolf Adolfsson, chef för vuxenpsykiatrin Sunderbyn, som omfattar Luleå, Boden och Kalix, är en anledning till Norrbottens bristande rapportering att det helt enkelt inte ställs några diagnoser.

- Det upplevs som administrativt tungt och onödigt att sätta diagnos vid varje öppenvårdsbesök. Speciellt om man känner att det här är ju "min" patient och jag känner till dia-  gnosen. Men självklart ska alla läkare göra detta, säger Rolf Adolfsson.

Väntat att psykiatrin är sämst   I Norrbotten planeras nu en kampanj för att förbättra psykiatrins rapportering. En tanke är att göra det omöjligt att signera i datajournalen om inte en diagnos angivits.

- Det krävs nog nåt sånt eftersom läkare är en väldigt självständig grupp som annars skapar sina egna regler, säger Rolf Adolfsson.

Måns Rosén, chef för epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen, är inte förvånad över att psykiatrin är sämre än den somatiska vården på att rapportera vad som görs.

- Psykiatrin har inte samma tradition av att följa upp sin verksamhet. Det är allvarligt eftersom det är svårt att veta hur det går för patienterna om man inte beskrivit deras diagnos. Dessutom tror jag på devisen att "det som mäts blir gjort", så psykiatrin skulle tjäna på att följa upp sin verksamhet, säger han.

Västra Götalandsregionen är en av de sjukvårdshuvudmän som är bäst på att rapportera besök i psykiatrisk öppenvård. Om man räknar bort privata vårdgivare blir resultatet ännu bättre. Endast 10 procent av rapporterna från psykiatri som drivs av regionen saknade uppgift om diagnos. Enligt Charlotte Koll-  ind, verksamhetschef för Sahlgrenska universitetssjukhuset /psykiatri Mölndal, är ett systematiskt arbete förklaringen till det goda resultatet.

Rutiner fick fart på registreringen   - Vi gick igenom vårt elektroniska journalsystem för att se var saker kunde fallera. Utifrån det tog vi fram tydliga rutiner för vad som ska rapporteras, och av vem. Visst har det knorrats en del bland personalen, men det har inte varit något stort motstånd. Och om man ska få bra kvalitet på vården måste man veta vad man gör och då måste man ha ordning på basplanet, säger Charlotte Kollind.

Petra Otterblad Olausson på Socialstyrelsen är delvis självkritisk och anser att myndigheten borde vara mer aktiv gentemot psykiatrin och ha kontaktat de landsting som är sämst på att rapportera.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev