Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Stora skillnader mellan landsting i vård till asylsökande

Publicerad: 26 november 2003, 10:15

RIKSSTÄMMAN 2003: Bara var tredje asylsökande får den hälsoundersökning som han eller hon har rätt till. Det finns också stora skillnader mellan landstingen i den vård som ges till de asylsökande. Det framkom på ett symposium om asylsökandes vårdbehov på Rikstämman i dag, onsdag den 26 november.


Enligt en överenskommelse mellan landstingen och staten har varje asylsökande rätt till en hälsoundersökning. Under förra året var antalet asylsökande i Sverige 33 016 personer. Men bara 12 379 hälsoundersökningar redovisades.  - Uppenbarligen är hälsoundersökningar lågt prioriterade. Orsakerna kan vara flera, som att flyktingförläggningar ofta inrättas där landstingen har dålig tillgång på sjukvård. Den akuta vården prioriteras, säger Stig Wintzer, utredare vid Landstingsförbundet med ansvar för bland annat asylsjukvården.  Det finns också stora skillnader mellan landstingen i den vård som ges till de asylsökande. Exempelvis vårdades de asylsökande i Landstinget i Uppsala län under förra året i genomsnitt 4,7 dagar i sluten psykiatrisk vård, en ökning med 118 procent jämfört med år 2001. Motsvarande siffra för de asylsökande i Norrbottens läns landsting, däremot, var bara 0,37 dagar, en minskning med 80 procent jämfört med år 2001.  - Vi har ingen som helst förklaring till varför denna vård skiljer sig så kraftigt åt mellan landstingen, säger Stig Wintzer.  Enligt Stig Wintzer förlorar landstingen nästan 5000 kronor för varje asylsökande. År 2002 var vårdkostnaderna för varje asylsökande i genomsnitt 14066 kronor. Men staten, som har det ekonomiska ansvaret för de asylsökande, betalade bara 9 395 kronor för varje asylsökandes vårdbehov.  På onsdagens symposium om de asylsökandes vårdbehov slog också Torgny Gustafsson, överläkare vid den barnpsykiatriska kliniken i Växjö, fast att dagens asylprocess är "patogen", främst med hänsyn till barnens situation.  - Många barn far mycket illa. Som processen ser ut i dag premieras ohälsa, främst psykisk ohälsa, eftersom personer kan få stanna av humanitära skäl, ett luddigt begrepp som måste preciseras. Processen måste också kortas. Som det är nu är det inget annat än en institutionell misshandel av barn, sade Torgny Gustafsson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev