Storsatsning på att bekämpa tumör första gången är lönsam på sikt

- Det lönar sig med stora insatser initialt, både ekonomiskt och humanitärt, säger Ulrik Ringborg, överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Tillsammans med läkarna Ann-Marie Billgren och Nils Wilking har han skrivit en så kallad fokusrapport för Stockholms läns landsting om kostnaderna för bröstcancervårdkedjans olika steg. Rapporten bygger på kostnadsberäkningar för Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Författarna till rapporten har försökt kartlägga kostnaderna för de delar i den så kallade vårdkedjan för bröstcancer som ligger inom sjukhusvården: diagnos av primär sjukdom, primär behandling, diagnostik av återfall och återfallsbehandling Siffrorna baseras på 2001 års kostnader. Både öppenvård och slutenvård ingår i undersökningen.

Det ovanliga med undersökningen är försöket att få syn på vad de enskilda delarna i behandlingskedjan kostar. Rapporten visar till exempel att återfallen i bröstcancer, både diagnostik och behandling, tillsammans kostade Karolinska universitetssjukhuset 32,6 miljoner kronor 2001.

Kostnaden för primär diagnostik och primärbehandling var visserligen högre, 44,2 miljoner kronor. Men Ulrik Ringborg är övertygad om att pengar och mänskligt lidande skulle sparas om ännu mer satsades här.

- Man måste skilja på kostnader och investeringar - och på kostnader och kostnadseffektivitet, säger han.

Den enskilt största kostnaden i primärbehandlingen är enligt undersökningen strålbehandling, som 2001 stod för 17,7 miljoner kronor. I återfallsbehandlingen kostar olika typer av kirurgiska ingrepp, men också vårddygn på sjukhus.

Läkemedelskostnaderna är en stor del av vården för bröstcancer, och en kostnad som ökar kraftigt i och med att nya och dyra läkemedel som Herceptin (trastuzumab) introducerats. Eftersom inte läkemedelskostnaden ingår när det gäller öppenvården, har rapportförfattarna gjort en uppskattning av hur läkemedelskostnaden utvecklats i primärbehandlingen 2001, 2004 och 2005.

Författarna har utgått från att omkring 350 patienter per år i landstinget behöver tilläggsbehandling med cytostatika efter kirurgi. Dessutom räknade de med att 1000 patienter varje år fick antihormoner, till exempel tamoxifen och aromatashämmare. När det gäller Herceptin, räknar författarna med att inga patienter fick detta läkemedel 2001 och 2004, men att 70 patienter behandlades med det 2005 eftersom det då gavs även som tilläggsbehandling efter operation.

Beräkningen visar en kraftig ökning av läkemedelskostnaderna - från totalt 13,2 miljoner 2001 till 50,3 miljoner 2005.  Att på detta sätt bryta ner kostnaderna för de enskilda delarna för att också se kostnaderna för helheten är nödvändigt, enligt Ulrik Ringborg.

- Det här är en viktig del om vi vill skapa en nationell cancerplan. Då vill vi se sjukvården från ett helhetsperspektiv och det kan vi inte om vi inte ser helheten också i ekonomin, säger han.

Därför är det inte självklart att det som verkar dyrt också är det.

- Herceptin kanske är en investering, säger Ulrik Ringborg.

Rapportförfattarna har samarbetat med Handelshögskolan i Stockholm. Nu arbetar Nils Wilking vidare med Bengt Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Handelshögskolan för att fortsätta att kartlägga kostnaderna, både för bröstcancer och för andra cancerdiagnoser.

En rapport från projektet är nyligen accepterad för publicering i tidskriften European Journal of Health Economics. Huvudförfattare är Mathias Lidgren vid centrum för hälsoekonomi vid Handelshögskolan.

I studien har han ställt samman både direkta och indirekta kostnader för bröstcancer under 2002 och kommit fram till att denna enda diagnos detta år kostade Sverige 3 miljarder kronor.   De direkta kostnaderna, för sjukvård och läkemedel, stod för en knapp tredjedel, 895 miljoner kronor. Indirekta kostnader för bröstcancerdiagnosen var 2,1 miljarder kronor. Och drygt hälften av de indirekta kostnaderna orsakades av produktionsbortfall på grund av att arbetsföra människor dog före 65 års ålder.

Nu arbetar Mathias Lidgren med sina kollegor på att mäta hur mycket bröstcancerpatienter kostar i olika stadier av sjukdomen.

- Vi gick ut och mätte hur mycket det kostade sjukvården och hur mycket folk är borta från jobbet i olika stadier av sin bröstcancersjukdom, säger han.