Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Stroke-kostnader kan sänkas

Publicerad: 31 mars 2003, 13:17

800 miljoner kronor per år skulle kunna satsas på att förebygga stroke, utan att samhällets totala utgifter höjs. Detta enligt beräkningar iett nytt datorprogram som kan simulera konsekvenser av olika åtgärder inom strokevården.


Varje år drabbas cirka 33000 svenskar av stroke. En tredjedel av dessa människor dör inom ett år efter insjuknandet och en tredjedel får men  för resten av livet.   - Men många av dessa fall skulle kunna förebyggas. Mer än 800 miljoner kronor per år skulle kunna satsas på preventiva åtgärder utan att samhällskostnaderna för stroke höjs totalt sett. Tvärtom skulle utgifterna bli lägre, säger nationalekonomen Gun Sundberg, som är docent vid Uppsala universitet.  Hon baserar sitt uttalande på en ny modell för att simulera de ekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder inom strokevården. Vid beräkningarna används ett, delvis svenskutvecklat, datorprogram anpassat till bland annat uppgifter om svensk befolkningsstruktur och olika uppgifter om kostnader för diagnoser, behandling och rehabilitering inom strokevården.   Prevention kan ge besparingar  - Metoden visar vilka besparingar som kan göras genom att satsa på prevention. Problemet är att det tar tid innan effekterna av förebyggande insatser visar sig i form av kostnadsbesparingar och då kanske mandatperioden har gått ut för de politiker som sitter i landstingen, säger Gun Sundberg.  Hon tillägger att de som inte får vara med och skörda vinsterna av insatserna kanske inte heller tycker att det är intressant att bekosta preventionen.   Initiativet till det nya datorstödda sättet att beräkna kostnader för strokevård togs inom ett EU-projekt redan 1996. Projektet fick namnet Europurse och skulle jämföra läget i Danmark, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Själva datorprogrammet arbetades fram av den engelske matematikern Adrian Bagust.  - Det intressanta med den här modellen för kostnadsberäkningar är att den på ett användarvänligt sätt gör det möjligt att simulera resultaten av olika åtgärder, säger Gun Sundberg.  Mäta blodtrycket på drop-in  Bakom uppgifterna i den svenska anpassningen av programmet står Gun Sundberg tillsammans med   läkaren Andreas Terént vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  - Vår förhoppning är att enskilda landsting ska använda sig av metoden för att se vad olika satsningar har för total effekt, säger Gun Sundberg.  Som exempel på en sådan satsning nämner hon möjligheten att nå olika riskgrupper för stroke genom att till exempel starta drop-in-verksamheter där folk snabbt kan komma förbi och mäta sitt blodtryck.

Annika Benno Hjerpe

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev