Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Studie kan ge svensk diagnosteknik uppsving

Publicerad: 12 december 2008, 12:53

En ny studie kan leda till ett internationellt genomslag för en svensk dia­gnosteknik som syftar till att minska antalet onödiga ballongvidgningar.


I mitten av 1990-talet lanserade det Uppsalabaserade företaget Radi en teknik för att mäta trycket i hjärtats kranskärl. Tekniken kan avslöja om blodflödet verkligen är hindrat i kärl som ser trånga ut på röntgen. På så sätt kan kardiologen få bättre underlag inför behandling med ballongvidgning, PCI, och stentinsättning.        Tekniken kallas fraktionell flödesreservmätning, FFR, och har använts på vissa svenska sjukhus i mer än tio år. Nyligen presenterade resultat från den så kallade Fame-studien kan nu innebära att metoden får ett större internationellt genomslag.

Studien, som omfattade runt 1 000 kärlkrampspatienter med förträngningar i minst två kranskärl, visade att de som lottades till undersökning med FFR-mätning inför ballongvidgning fick bättre klinisk prognos jämfört med patienter som enbart undersöktes med kranskärlsröntgen.

Efter ett års uppföljning hade 18,4 procent av patienterna i den senare gruppen antingen insjuknat i hjärtinfarkt, avlidit eller varit tvungna att genomgå antingen ny ballongvidgning eller bypasskirurgi. Motsvarande andel i tryckmätningsgruppen var 13,2 procent.

– Resultaten visar att tryckmätning i många fall kan hjälpa till att sortera bort de förträngningar eller de patienter som inte har nytta av PCI för att onödiga och ibland riskabla ingrepp ska undvikas, säger Mattias Törnerud.

Han är överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och har deltagit i studien.

– I vissa fall kan en förträngning se allvarlig ut på röntgen utan att den orsakar försämrat blodflöde och då är det inte motiverat att sätta in en stent. Å andra sidan kan tryckmätning ibland avslöja en betydande förträngning, där röntgenbilden inte ser så allvarlig ut.

FFR-mätning har i viss mån varit om­diskuterad, framför allt i utlandet, då en del kardiologer menar att röntgenbilden räcker för att avgöra hur pass allvarlig en förträngning är.

– Tryckmätning behöver visserligen inte göras inför varje ballongvidgning. Men jag hoppas att resultaten i Fame-studien kommer att påverka det internationella samfundet att använda den här metoden i större omfattning, säger Mattias Törnerud.

Stefan James är överläkare vid kardiologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ansvarig  för Scaar, kvalitetsregistret över kranskärlsingrepp. Även han menar att resultaten i Fame-studien ger stöd för större användning av tekniken.

– Att metoden inte fått lika stort fotfäste i utlandet som i Sverige beror delvis på att den sorterar bort blodkärl eller patienter från behandling. På privatfinansierade kliniker utomlands vill man gärna behandla så många som möjligt för att tjäna pengar, säger Stefan James.

Som huvudsakligt motargument mot större användning av tekniken nämner Stefan James den lilla risk som det innebär att gå in i ett kärl för att mäta trycket.

– Att föra in en extra ledare med sensor i flera kärl tillför en viss risk, men Fame-studien visar att den risken är liten och att nyttan klart överväger.

Fame-studien presenterades i oktober vid hjärtläkarmötet TCT i Washington DC i USA.

Metoden mäter trycket vid förträngningar

Vid tryckmätning med FFR-teknik förs en ledare in i en artär i ljumsken eller hand­leden och vidare via aortan upp i kranskärlen. En sensor mäter blodtrycket på bägge sidor om en förträngning. Om trycket efter förträngningen är mer än 80 procent av trycket före förträngningen behöver krans­kärlet inte vidgas, eftersom blodflödet då endast är marginellt påverkat.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev