Studie söker svar på dålig inomhusmiljö

Att vårdpersonal kan reagera på inom­husmiljön är ett känt problem för företagshälsovården i Väster­bottens läns landsting. Dit remitteras årligen mellan 200 och 300 personer på grund av symptom som kan bero på dålig luft.
Även Vårdförbundet reagerar på att allt fler medlemmar drabbats av byggnadsrelaterad ohälsa, framför allt på Norrlands universitetssjukhus, Nus.

– I grunden handlar det om att vi har problem med eftersatta lokaler där det förekommer fuktskador och mögel. Problemen har eskalerat de senaste åren. Då man redan utvecklat en överkänslighet växer ju problemen. Många blir inte trodda när de påtalar att de har symptom. Det här är ett jätteproblem, säger Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten.

Under hösten har en studie startat som ska titta närmare på problemen med så kallad byggnadsrelaterad ohälsa i hela landstinget. Omkring 100 vårdanställda, som sökt hjälp för sina besvär, ska ingå i studien.

– De ska guida oss och visa var problemen finns, säger Ingrid Lilje­lind, docent vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, och projektledare för studien.

Istället för att enbart mäta ämnen i luften i olika lokaler ska alltså de vårdanställda peka ut miljöer som de själva upplever som problematiska. Det kan vara platser där de blir trötta, får huvudvärk, hudutslag, slemhinne- eller ögonbesvär som kan ha orsakats av allt från fukt och ämnen som avges från byggmaterial till lukt från material som används i verksamheten, som exempelvis skrivare.

Där görs sedan noggranna mätningar för att hitta kemiska ämnen i luften, som kan orsaka besvären.

Projektet är uppdelat i flera delar för att studera hälsoproblemen ur olika perspektiv, såväl kemiska och fysiska som kognitiva. En grupp består av personer som har hälsoproblem som kan kopplas till lokalerna och en grupp, som inte har dessa besvär, fungerar som kontrollgrupp.

I en fördjupande studie ska 30 personer bära mätutrustning på kläderna samtidigt som de under en timme exponeras i den lokal där de får besvär. För att se hur kroppen påverkas tas blodprover som registrerar inflammatoriska markörer.

I en annan delstudie ska vårdpersonalen genomföra kognitiva tester samtidigt som de utsätts för retande ämnen, i en exponeringskammare.

– Testet görs för att se i vilken grad retningen påverkar förmågan att lösa problem. Om man blir trött får man ju svårt att göra sitt jobb, säger Ingrid Liljelind som hoppas att testerna ska uppvisa mönster som skiljer de båda referensgrupperna åt och som kan kopplas till specifika ämnen i luften.

– Resultatet ska förhoppningsvis kunna ge svar på vilka material eller vad i byggnaden som orsakar hälsoproblem, så att man kan åtgärda problemen, säger hon.

MIA WÄRNGÅRD