Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Svagt intresse för att utbilda sig vidare inom bristyrken

Publicerad: 14 April 2004, 12:14

Landstingsförbundet vill att staten ger ersättning till anställda som vidareutbildar sig inom ett bristyrke.


- På så sätt skulle flera arbetsgivare kunna undvika uppsägningar, säger Leif Lindberg, utredare på avdelningen för arbetsgivarfrågor vid Landstingsförbundet.  Sedan förra sommaren kan personer som redan har en anställning delta i bristyrkesutbildningar. Tidigare har denna typ av arbetsmarknadsutbildningar varit vikta för arbetslösa - men för att fler ska kunna byta till ett yrke där det råder brist på arbetskraft, till exempel inom sjukvården, inleddes en försöksverksamhet som ska pågå till den sista december nästa år.  Intresset från arbetsgivarna inom sjukvårdssektorn har dock varit svalt. Av de cirka 300 personer som hittills deltagit i bristutbildningar för anställda är det bara ett 50-tal som utbildat sig inom hälso- och sjukvårdssektorn. Framförallt har det då handlat om personer som vill skaffa sig en undersköterskekompetens.  - Eftersom det är läkare och sjuksköterskor som det är störst brist på hade vi nog trott och hoppats att det skulle bli fler satsningar bland de yrkesgrupperna, säger Jonas Eriksson, utredare på Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS.  Måste även betala en vikarie  Att landstingen och regionerna inte satsat mer på en kompetenshöjning eller omskolning av redan anställda beror delvis på att de måste betala lön under utbildningstiden. Det är bara om den anställde går vidare till en annan arbetsgivare som den ursprungliga arbetsgivaren befrias från lönekostnaden och ett så kallat aktivitetsstöd betalas ut.  - Landstingens pressade ekonomi gör att det är svårt att betala ut lön under utbildningstiden. Ofta måste arbetsgivaren ju även betala en vikarie som rycker in för den som är borta, säger Leif Lindberg, utredare på Landstingsförbundets avdelning för arbetsgivarfrågor.  Hälften av landets sjukvårdshuvudmän uppger att de har en övertalighet just nu. Hittills har 900 landstingsanställda varslats om uppsägning. Samtidigt kommer de stora pensionsavgångarna och strukturella förändringar göra att behovet av viss kompetens ökar framöver. Därför vill Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet nu att arbetsgivarna befrias från lönekostnaden under försöksverksamheten med bristyrkesutbildningar.  - Bristyrkesutbildningarna skulle kunna vara ett sätt att klara omställningen och den tillfälliga övertaligheten utan uppsägningar. Men en förutsättning är att även personer som stannar hos samma arbetsgivare kan få ett aktivitetsstöd, säger Leif Lindberg.  Osäkert intresse bland läkare  Landstinget i Östergötland, som förra året varslade drygt 300 anställda om uppsägning, är ett av de landsting som har fått klartecken för bristyrkesutbildningar riktade mot sjuksköterskor. Till hösten kommer 20 sjuksköterskor att kunna vidareutbilda sig till distriktssjuksköterskor, och ytterligare tolv till specialistsjuksköterskor inom psykiatri. Dessutom har man fått pengar för att vidareutbilda fem sjukhusläkare till distriktsläkare - men om det finns något intresse bland läkarna är fortfarande osäkert.  - Om vi slapp betala under utbildningen skulle det underlätta rejält. Då skulle det ju också bli utrymme för fler personer. Bara räknat på kurserna för sjuksköterskorna skulle vi spara 4,4 miljoner kronor på ett år, säger Robert Ring, som arbetar med personalstrategiska frågor i Landstinget i Östergötland.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev