Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svårt att ge goda råd om allergi för personal som möter föräldrar

Publicerad: 5 april 2006, 07:30

Forskningsresultaten om hur allergier kan förhindras är motstridiga och vårdens primärpreventiva råd allt mer försiktiga. Frågan är om det finns några goda råd att ge.


De har blivit färre och färre genom åren, råden om hur man på bästa sätt ska kunna förebygga att barn ska drabbas av astma eller allergi.

Och kring många av de få rekommendationer som fortfarande finns kvar råder det oenighet.

-Eftersom vi numera har annan kunskap om allergiers uppkomstmekanismer  uttalar vi oss inte längre lika tvärsäkert om möjligheten att förhindra uppkomsten av astma och allergi, säger Karin Fälth-Magnusson, ordförande i Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Ett förebyggande råd finns det som forskare och sjukvård står enade bakom: Man ska inte utsätta barn för tobaksrök, för då ökar risken för att de ska få astma.

Annars är det osäkert. Sektionen för barn- och ungdomsallergologi sammanfattade 2003 primärpreventionsråden till föräldrar och sjukvård i den senaste utgåvan av den så kallade stencil nr 17.

När det gäller pälsdjur, skriver sektionens stencilgrupp: "Det föreligger motstridiga resultat om det innebär ökad risk för allergi och/eller astma att exponeras för pälsdjur som spädbarn".

Fördelarna med amning beskrivs bland annat med följande: "Enbart amning under de första levnadsmånaderna minskar något risken för obstruktiv bronkit och så kallad infektionsastma".  Vad gäller inomhusmiljön finns inga råd, mer än att det är lämpligt att åtgärda fukt- och mögelskador för att minska risken för hosta och astmabesvär.

Karin Fälth-Magnusson påpekar att råden från barn- och ungdomsallergologisektionen egentligen alltid varit riktade till riskfamiljer, alltså där åtminstone två familjemedlemmar har omfattande allergisk sjukdom, men att de uppfattats som att de gäller alla.

Stencil nr 17 ligger till grund för många av de råd och informationsblad som ges till föräldrar i vården och av patientföreningar.

Ett exempel är broschyren "Minska risken för allergi" som Stockholms läns landsting ger ut. Den riktar sig till föräldrar och andra intresserade och gavs ut 2005. Men här konstaterar författarna, utan att tveka, att risken för astma och eksem minskar om barnet får bröstmjölk under de första levnadsmånaderna. Familjer som har ärftlighet för allergi och redan har pälsdjur bör vara uppmärksamma "på tidiga tecken på pälsdjursallergi hos barnet", slår broschyren fast. Andra landsting ger ut liknande råd.

Men grunden de bygger på är osäker. Det finns forskningsresultat som definitivt stöder råden, och det finns forskning som talar emot dem.

Amningens betydelse för allergiprevention är en sådan stridsfråga. I höstas disputerade barnsjuksköterskan Inger Kull, allergisamordnare på arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting, på sin avhandling Instant feeding and allergy in children. Utifrån den prospektiva Bamse-kohorten, där över 4000 barn har följts under fyra år, har hon bland annat studerat om amning påverkar risken att utveckla astma och allergi. Resultaten visar att om barnet får enbart bröstmjölk under sina första fyra levnadsmånader minskar risken för icke-allergisk astma och icke-allergiska eksem.

I studien definieras astma hos barn till två års ålder som minst tre episoder med pip i bröstet och dessutom andningsbesvär utan pågående förkylning. Vid fyra års ålder definierades astma som minst fyra episoder av pip i bröstet under de senaste tolv månaderna, eller en episod, om barnet samtidigt inhalerade steroider.

Inger Kull anser att hennes avhandling, tillsammans med majoriteten av andra studier, ger tydligt stöd för att det är bra att amma sitt barn de första månaderna, bland annat för att det halverar risken för astma och eksem upp till fyra års ålder, men också för att amning har andra goda effekter.

Att mammor gärna bör amma sina barn anser även Bengt Björkstén, professor vid centrum för allergiforskning vid Karolinska institutet i Solna. Annars håller han inte med om mycket av Inger Kulls resonemang.

-När det gäller amning är det relativt enkelt. Den har inte mer än en högst marginell effekt. Amning har en viss skyddseffekt mot pip i bröstet och mot luftvägsinfektioner hos små barn, säger han.

En annan fråga som gör det svårt att vara författare av råd och information om primärprevention för astma och allergi, är pälsdjuren. Innan den senaste revisionen av stencil nr 17 gjordes var rådet från barnallergologerna att högriskfamiljer inte bör skaffa pälsdjur innan barnet fyllt tre år. I den nuvarande upplagan av stencilen konstaterar man alltså att det föreligger motstridiga resultat.

-Vi har gjort misstaget att råda högriskbarn att undvika pälsdjur, men det har ingen som helst effekt, säger Bengt Björkstén.

-Det är snarast så att pälsdjur kan ge ett visst skydd.

År 2003 kunde nämligen forskare som arbetar med materialet från de så kallade Olin-studierna, flera stora studier om astma och KOL i Norrbotten, visa att av hela den grupp på 2 454 barn som undersöktes blev de barn som hade pälsdjur hemma mindre ofta sensibiliserade och utvecklade mindre ofta astma.

Vad resultaten, som lades fram av bland andra Eva Rönmark, forskare vid Sunderby sjukhus i Norrbotten, och Bo Lundbäck, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i Solna, pekade på var anmärkningsvärt. Bland de barn som hade en ärftlig risk för astma var det betydligt vanligare att de som inte hade pälsdjur utvecklade astma än de som hade djur i hemmet.

Även om barnen inte hade allergi i familjen så löpte barnen utan pälsdjur hemma en något högre risk att insjukna i astma än barn som hade djur.

-Jag tror att de utvecklar en tolerans, säger Bo Lundbäck.

Städning har varit en tredje het potatis när det gäller primärprevention. Det har funnits idéer om att barn som lever i smutsigare miljöer får ett skydd mot allergi, såväl som att intensiv städning hemma är ett bra sätt att skydda barnen från samma sjukdom. Men numera saknas ofta råd om ett städat hem skyddar mot allergi och astma eller inte. Orsaken är enkel: det är ingen som vet.

Greta Smedje är miljöhygieniker och forskare vid arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Om städning som primärpreventivt skydd mot allergi finns det mycket lite forskning, och därför är det svårt att alls uttala sig, tycker hon:

-Så länge vi inte har en aning om varför alla allergier ökar kan vi inte säga något om vad man ska göra för att hindra dem.

Greta Smedje påpekar att det inte finns något som helst stöd för att det skulle vara bra att inte städa så mycket heller.

Men trots detta tunna vetenskapliga underlag kan man fortfarande hitta föreställningar om att städning skyddar mot allergi i information till allmänheten.

På Landstinget Hallands webbplats finns exempelvis allergiråd som i mycket följer riktlinjerna från stencil nr 17 men där det också påstås att "en lättstädad bostadsmiljö" är bra för att förhindra allergi.

-Det där är en moralisk uppfattning, att rent är bättre än smutsigt, säger Bengt Björkstén.

Frågan är om det går att informera om primärprevention alls.

-Det finns en ökande insikt om att det är svårt att göra exakt vetenskap av allergologi, säger barnläkaren Karin Fälth-Magnusson.

De personer som går med i studier om risker för astma och allergi är oftare personer som har ett eget intresse av detta, till exempel för att det finns ärftlighet för allergi i släkten, menar hon.

-Då blir det studier på riskpopulationer, men råden ges till alla.

En annan faktor som gör att de allmänna preventionsråden nu ifrågasätts allt mer, enligt Karin Fälth-Magnusson, är att man nu inom vården på mer etiska grunder blivit försiktig med att ge tydliga råd till allmänheten. I och med kraven på evidensbaserad medicin blir det också tydligt att läkare och andra verkligen måste veta att den information de ger är bra.

-Vi har blivit mer självkritiska, säger hon.

En av de självkritiska är Bengt Björkstén, som slår fast att de råd som han själv var med om att utarbeta för 15 år sedan inte var korrekta: data tolkades på ett felaktigt sätt.

Inger Kull varnar för att använda ordet råd i detta sammanhang utan föredrar "informera".

- Information om hur man kan minska risken för allergisjukdomar bör alltid ges med viss försiktighet. Samtidigt är det viktigt att förmedla det vi faktiskt vet. Utifrån saklig information får föräldrarna möjlighet att fatta beslut om hur de ska hantera en viss fråga för sitt barn och sin familj.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev