Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Svårt att spåra giftmord i vården

Publicerad: 11 December 2013, 09:12

Giftmord är svåra att upptäcka, konstaterar forskare efter att ha granskat svenska och amerikanska fall. Extra utsatt är miljön på sjukhus.


Den kartläggning som gjorts under ledning av Anders Eriksson, professor i rättsmedicin vid Umeå universitet, visar att det bara finns 34 kända giftmord i Sverige mellan 1975 och 2008.

Enligt Anders Eriksson är det dock troligt att alla giftmord inte upptäcks. Inte minst om de sker i vårdmiljö.

– Det är uppenbart att det kan finnas enstaka fall som aldrig blir kända. Symtombilden kan vara förvillande lik sjukdom och offren har ofta sjukdomar som också skulle kunna förklara döden, säger Anders Eriksson.

Som exempel nämner han ett antal dödsfall som i slutet av 1970-talet inträffar på en långvårdsavdelning på dåvarande Östra sjukhuset i Malmö.

Till en början antas många av de multisjuka äldre ha dött av lunginflammation. Men så småningom  leder spåren fram till ett ungt vårdbiträde. Han erkänner att han mördat 27 personer genom att tvinga i dem desinfektionsmedel och att han planerat att låta ytterligare 15 gå samma öde till mötes.  I slutänden döms vårdbiträdet för tio mord.

– Eftersom patienterna var gamla och sjuka och mer eller mindre förväntades dö var det ingen som tänkte på att det skulle kunna vara något annat än sjukdomsbetingad död. Inte förrän man började tycka att det var väldigt många som dog under en kort period, säger Anders Eriksson.

En annan, kanske ännu viktigare, komponent är att både vårdpersonal och folk i allmänhet har svårt att före­ställa sig att läkare och andra som ska vårda och hjälpa skulle kunna mörda en patient.

Enligt Anders Eriksson räcker det med att titta på fallet där en anestesiläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus åtalades misstänkt för att uppsåtligen ha dödat ett barn med narkosmedlet tiopental. Hon friades senare.

– Där ställde läkarkåren, det vill säga de som yttrade sig på lakartidningen.se, nästan uteslutande upp utan att veta ett smack om omständigheterna. Intuitivt sa man nej, det är inte möjligt, säger Anders Eriksson och fortsätter:

– Det vittnar om hur blinda många är. Men vi rättsläkare litar inte riktigt på intuition utan vill ha mer substantiellt underlag. Det har ju inträffat ett otal gånger i historien att läkare har haft ihjäl patienter.

Enligt Anders Eriksson ligger överdosering av läkemedel närmast till hands vid giftmord på sjukhus. Han konstaterar att det finns många möjligheter till mörkertal.

– Har man uppsåt att döda någon och möjlighet att välja läkemedel så kan man definitivt hitta saker som man kan komma undan med. Vid en rättsmedicinsk obduktion screenar vi för många hundratals läkemedel. Men det är klart att vi inte screenar för allt. Och en rättsmedicinsk obduktion görs ytterst sällan när någon har dött på sjukhus.

Han och medarbetarna drar slutsatsen att hantering av läkemedel måste dokumenteras noggrant och kanske särskilt inom den palliativa vården där patienter ofta får höga doser av smärtstillande medel och dessutom förväntas dö inom en snar framtid.

– Jag har haft fall där patienter haft skyhöga nivåer av smärtstillande läkemedel som kan vara andningshämmande. Då måste man överväga om det kan ha haft betydelse för döden. För att tolka fynden måste man naturligtvis ha en klar bild av hur patienten har vårdats. Har patienten till exempel legat i respirator så spelar de höga nivåerna ingen roll för dödsfallet, säger Anders Eriksson.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev