söndag26 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svårt för blivande naprapat att hitta praktiktjänstgöring

Publicerad: 24 november 2006, 10:14

Många naprapater har svårt att få praktiktjänstgöring på sjukhus – något som krävs för att få legitimation. Landstingen skyller på brist på tid och pengar till att ersätta handledarna.


Anette Stavnem gick ut Naprapat-högskolan i Stockholm i våras. Nu ska hon göra ett års praktiktjänstgöring – nio månader under handledning av en legitimerad naprapat, samt tre månader inom den offentliga vården.

– Det är jättesvårt att få praktikplats på sjukhus. När man skickar ut ansökningar får man i regel inte ens något svar, säger Anette Stavnem.

Just nu gör hon sin niomånaderspraktik på Globen naprapati och rehab i Stockholm. Av de tre månader som krävs på sjukhus återstår en månad som inte är inbokad.

– Många sjukhus kräver att man ska gå på heltid. Men vad ska man leva av då? Man är ju helt oavlönad under sjukhuspraktiken och har inte rätt att få studiemedel heller, säger Anette Stavnem.

Sedan den 1 april i år är naprapat en skyddad yrkestitel. Det innebär att man måste vara legitimerad för att få kalla sig naprapat. Och för legitimation krävs fyra års heltidsstudier samt ett års praktik.

Öronmärkta pengar saknas
Louise Stensnäs, som handlägger legitimationsärenden på Socialstyrelsen, tar emot många samtal från bekymrade blivande naprapater som har svårt att få praktikplats.

– Landstingen säger nej till att ta emot praktikanter eftersom de inte har några öronmärkta pengar till det, säger Louise Stensnäs.

– Från början var kravet sex månaders praktik i offentlig vård, men det sänktes till tre månader eftersom det var svårt att få ihop den tiden. Vi ser praktiken som en kvalitetsfråga. Naprapaterna behöver ha den inblicken i sjukvården, de ska lära sig om andra verksamheter som till exempel ortopedi och röntgen.

Tidigare fanns det öronmärkta medel i de så kallade Dagmarpengarna för att ersätta landstingens utgifter för handledare. I dag finns inte den särskilda ersättningen kvar, vilket gör att många landsting säger nej av ekonomiska skäl.

Jan Arvidsson, ordförande för Svenska naprapatförbundet, tycker att situationen är orimlig.

– Det är landstingen som har ansvaret för att ta emot praktikanterna. Och det är ju inga enorma pengar det handlar om, heller.

Ska kontakta socialdepartementet
Naprapatförbundet ska nu ta kontakt med socialdepartementet för att reda ut hur frågan om finansiering ska lösas. Förbundet vill också få en lösning på hur praktikanternas försörjning ska se ut.

– Antingen borde det finnas en lön från landstinget, som en " AT -naprapat". Eller så borde praktikanterna ha rätt till studiemedel, säger Jan Arvidsson.

Stockholms läns landsting har bestämt sig för att avsätta egna medel i budgeten för handledarersättning. Gudrun Berger, handläggare på FoUU- kansliet, säger att man jobbat aktivt i flera år för att underlätta för naprapaterna att få till sin praktiktjänstgöring.

– Eftersom Socialstyrelsen kräver praktik har vi bestämt oss för att behandla dem som vilka studenter som helst, trots att praktiktiden ligger efter utbildningen. Genom att behandla dem som studenter har vi synliggjort att de verkligen ska få platser.

De sjukhus som tar emot en praktikant ersätts med 2 000 kronor per heltidsvecka. Pengarna går till kliniken som ersättning för den tid som avsatts för handledning.

– I princip finns det pengar till detta i andra landsting också. Det gäller bara att jaga rätt på dem i den egna budgeten, säger Gudrun Berger.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev