Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Svårt för småbarnsföräldrar att ta ut arbetstidsförkortning

Publicerad: 31 Januari 2003, 15:31

Drygt 650 anställda inom Landstinget Gävleborg har nappat på erbjudandet om arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar. Men på grund av personalbrist har inte alla som vill kunnat ta ut sin ledighet. Sedan 1 januari kan alla småbarnsföräldrar i Landstinget Gävleborg välja att arbeta fem timmar mindre i veckan med bibehållen lön.


Arbetstidsförkortningen, som gäller föräldrar med barn i åldern ett och ett halvt till åtta år, kan tas ut av en förälder under högst tre år. När förslaget presenterades i somras räknade arbetsgivaren med att 800 personer i landstinget skulle nappa på erbjudandet. Nu visar en första preliminär uppskattning att 650 anställda ansökt om kortare arbetstid.  - Småbarnsföräldrarna finns inom alla yrkesgrupper. Men det kommer att dröja ytterligare någon månad innan vi vet exakt vilka som utnyttjat erbjudandet, säger Karola Norell, ansvarig för personalutvecklingen på landstingets ledningskontor.  Förslaget om kortad arbetstid möttes av hård kritik från de fackliga organisationerna när det klubbades igenom av politikerna, se Dagens Medicin nr 22/02.  Bland annat pekade man på att modellen med en timmes kortare arbetstid per dag var svår att få ihop schemamässigt. Därmed skulle också arbetsbelastningen för dem som inte kunde gå ned i arbetstid öka. Dessutom ansåg de fackliga organisationerna att de 40 miljoner kronor som avsatts till arbetstidsförkortningen istället borde satsas på att höja de anställdas löner.  Byggt in en större flexibilitet  För att underlätta schemaläggningen beslutade landstingsstyrelsen nyligen att de anställda ska kunna samla ihop den dagliga arbetstidsförkortningen till fem timmars sammanhängande ledighet per vecka. Detta gäller dock bara enheter där "verksamhetsmässiga skäl föreligger". Enligt Karola Norell gäller det till exempel ambulansverksamheten och andra arbetsplatser där det förekommer mycket nattjänstgöring.  - Det är bra att landstinget övergett detaljstyrningen och byggt in en större flexibilitet i systemet. Men det återstår att se om man verkligen lyckas få in vikarier och annan personal i tillräckligt stor utsträckning, säger Petra Lindstedt, Vårdförbundets ordförande i Gävleborg.  Anser det vara en felsatsning  Trots förändringen finns det fortfarande kliniker och avdelningar som har svårt att lösa schemat och fylla de luckor som uppstår. Därför händer det att småbarnsföräldrar stannar kvar på jobbet även om de har rätt att gå hem.  - Jag har bland annat hört att flera läkare på Länssjukhuset inte kunnat ta ut ledigheten. Det finns helt enkelt inte några kollegor som kan rycka in, säger Ingvar Nordberg, ordförande i Gästrike-Hälsinge läkareförening.  Även om både Läkareföreningen och Vårdförbundet nu uppmuntrar sina medlemmar att utnyttja möjligheten till kortare arbetstid håller de fast vid att reformen i grunden är en felsatsning.  Läkareföreningen pekar på att mer pengar borde satsas på bland annat arbetsmiljöfrågor. Och Vårdförbundet betonar att det hade varit mer logiskt att låta de äldre medarbetarna gå ned i arbetstid.  - Det finns många sjuksköterskor i gruppen 50 plus som arbetat länge och skulle behöva de här pengarna bättre, säger Petra Lindstedt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev