Svårt KOL-sjuka har fått nya lagade lungor i Lund

Förra året fick 37 svårt lungsjuka patienter nya lungor i Sverige. Utan transplantation hade de bara haft en kort tid kvar att leva. Antalet organdonatorer är dock betydligt fler än antalet patienter som får nya lungor. Kruxet är att en stor andel av de lungor som doneras inte kan användas på grund av ödembildningar, vilket begränsar antalet möjliga transplantationer.

Nu väcker en ny svensk metod hopp om att fler patienter kan få nya lungor. Metoden innebär att dåliga lungor kan repareras, eller rekonditioneras, i en speciell process före transplantation. Tekniken har i flera år utvärderats i olika experiment av forskare i Lund och Göteborg. Och sedan i somras ingår metoden i klinisk rutin vid Universitetssjukhuset i Lund.   -I dag är kanske 20 procent av donerade lungor användbara. Jag tror att den siffran kan öka till 60 procent om man använder den här metoden fullt ut. I förlängningen hoppas jag att det ska leda till att inga patienter ska behöva dö i väntan på transplantation, säger Stig Steen, professor i thoraxkirurgi vid Universitetssjukhuset i Lund, som tillsammans med medarbetare har tagit fram metoden.

I korthet går den ut på att donerade lungor läggs i en konstgjord bröstkorg i form av en plastlåda. Lungorna kopplas sedan till en vanlig respirator, som hjälper dem att andas. En hjärt-lungmaskin pumpar runt en konstgjord blodlösning som drar ur vätska ur lungorna och återställer deras funktion.

Från början är blodlösningen tömd på syre. När lungorna lyckas syresätta lösningen anses de vara tillräckligt bra för att transplanteras, se Dagens Medicin nr 12/04.

Tre operationer gjorda i somras  Under sommaren har tre svårt KOL-sjuka patienter blivit transplanterade med rekonditionerade lungor i Lund.

Patienterna, som är mellan 52 och 60 år och kommer från södra Sverige, är nu utskrivna från sjukhuset. De mår efter omständigheterna bra, berättar Richard Ingemansson, docent och överläkare vid thoraxkirurgen i Lund. Han har tillsammans med Atli Eyjolfsson, överläkare vid samma klinik, varit med och infört metoden i klinisk rutin.

Alla andra nobbade lungorna  -Ett av lungparen kom från en donator i Storbritannien. De erbjöds över hela Europa, men ingen ville ha dem på grund av att de ansågs dåliga. Vi tog dock emot dem och kunde efter rekonditionering transplantera dem till en av våra patienter, säger Richard Ingemansson.

Han ser mycket positivt på metoden. En möjlig nackdel är dock att tiden som de donerade lungorna är utanför kroppen är mellan 15 och 24 timmar, mot normalt mindre än sex timmar.

-Lungmedicinarna som noga följer patienterna säger dock att de inte kan se några skillnader i efterförloppet, jämfört med patienter som har transplanterats på vanligt sätt. Men som med alla nya metoder vill man vänta innan man kan uttala sig om de långsiktiga resultaten, säger Richard Ingemansson.  

Han påpekar att den längre väntetiden före operation också kan vara en fördel. I vanliga fall görs transplantationer ofta med kort varsel under natten. Transplantationer med rekonditionerade lungor görs istället under dagtid, vilket gör att fler kirurger kan närvara och stressen blir mindre för patienten som får längre tid att förbereda sig mentalt.

Enligt läkarna i Lund finns det ett stort internationellt intresse för metoden. I september kommer man att hålla utbildning i rekonditionering av lungor för kollegor från Storbritannien och Frankrike.

Carl-Magnus Hake