Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svårtolkad sekretess komplicerar arbetet

Publicerad: 30 mars 2012, 04:00

I dag är det oklart hur mycket information olika vårdgivare sins­emellan får lämna ut om en patient. Nu utreds en lagändring som ska ge klarare besked.


Fredrik Norberg är skötare på Dande­ryds psykiatriska slutenvårdsmottagning. Han tycker att det är svårt att veta vad han ska svara på frågor från till exempel boende­stödet om hur en patient mår.

– Det känns ohövligt att säga ”det har du inte med att göra”, och man vet inte exakt vad som gäller kring sekretessen i sammanhanget, säger han.

Samtidigt kan vårdpersonal bli väl nitisk, tycker Fredrik Norberg. Har en suicidal patient rymt och polisanmälts, kan personal undvika att lämna ut nödvändiga uppgifter om patienten, med hänvisning till sekretessen. Det försvårar arbetet, säger han.

Helene Wallberg, sjuksköterska på samma avdelning, håller med.

– I dag får man till exempel inte fråga personal på beroendemottagningen om en av våra patienter varit där. Därför hann det gå långt innan det kom fram att en patient vi hade som sade sig gå till mottagningen i själva verket aldrig hade besökt den. Det hade varit lättare att ge relevant behandling om man kunnat kolla det, säger hon.

Socialdepartementet tillsatte efter årsskiftet en utredning som ska råda bot på den förvirring som råder om vilka uppgifter om patienten vårdgivare kan utbyta med varandra.Utredningen leds av Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget i Östergötland.

– Det finns en djungel av mot­stridiga lagar om hur patient­information får hanteras, säger hon.

En gemensam samsyn ska nu tas fram för att fastställa hur mycket personal egentligen behöver veta om en patient för att ge rätt vård.

I kommittédirektivet står att den nya lagstiftningen behöver medge ”en ökad tillgång till nödvändiga personuppgifter på individnivå”.

Men enligt Lena Lundgren handlar det inte om att tumma på sekre­tesskyddet. För att se till att patientens integritet inte hotas ska utredningen använda sig av under­lag från Datainspektionen, som också ska ingå i expertgruppen. Det gäller snarare att definiera en gemen­sam linje för vilka uppgifter som krävs för att ge patientsäker vård.

En sådan samsyn finns inte i dag, säger hon.

Är det möjligt att lagändra fram en samsyn för så olika vård­samman­hang?

– Vi hoppas det. I dag möter patienten en större mängd olika ­aktörer på vårdmarknaden än tidigare, något som också skapar fler gränser och juridiska hinder. Därför behövs en översyn, säger Lena Lundgren.

Fredrik Norberg är tveksam till om en övergripande regel kan definiera vilken patientinformation som är relevant för så olika vårdsituationer. Samtidigt välkomnar han en tydligare samsyn.

– I dag kan vi säga att patienten är försämrad, utan att gå in på orsaken – särskilt om den är av känslig natur, som flashbacks av tidigare sexuella övergrepp. Men ska man följa lagen strikt i dag ska man inte sägas något om hur patienten mår om man inte har patientens tillåtelse, säger han.

EBBA BLUME

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev