Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

”Svenska akutsjukhus har lägst produktivitet i Norden”

Publicerad: 7 Juli 2015, 09:27

En ny jämförelse visar att Sveriges akutsjukhus har lägst produktivitet i Norden. För att få mer valuta för pengarna behövs bättre ekonomisk styrning och omfördelning av både resurser och personal, skriver Clas Rehnberg på DN Debatt i dag.


Studien har genomförts inom ett EU-projekt (EuroHOPE) i ett samarbete mellan Karolinska institutet, Frisch Center i Oslo, Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors och Syddansk universitet i Odense. Analyserna omfattar samtliga sjukhus och regioner i de fyra nordiska länderna och visar på ett stabilt mönster där de svenska akutsjukhusen uppvisar lägst produktivitet. Studierna är unika såtillvida att till skillnad från tidigare studier av sjukhusproduktiviteten där prestationer som vårdtillfällen, vårddagar och besök använts, baseras dessa studier på data över vårdtillfällen grupperade efter jämförbara diagnosgrupper enligt det så kallade DRG-systemet. Det nordiska systemet med Nord-DRG ger möjligheter till mer rättvisa jämförelser av prestationer mellan sjukhusen, skriver Clas Rehnberg vidare.

Resultaten visar att det existerar stora variationer såväl inom som mellan de nordiska länderna. Resultaten är dock tydliga när det gäller rangordningen mellan länderna. De finska sjukhusen uppvisar i samtliga analyser högst produktivitet, därefter följer Danmark och Norge, medan den svenska sjukhusvården hamnar längst ned.

Resultaten gäller för såväl samtliga akutsjukhus som för en separat analys av universitetssjukhus. De svenska universitetssjukhusen förbättrar sin produktivitet något om prestationer inom utbildning och forskning inkluderas i analysen. Men även för universitetssjukhusen ligger Sverige i botten om endast behandlingar av patienter inkluderas i analysen.

Clas Rehnberg tillbakavisar möjliga motargument som att produktivitetsmätningar inte mäter innehåll och resultat av vårdens verksamhet, med att en effektiv vård förutsätter att den mest kostnadseffektiva behandlingen tillämpas. Enligt honom kan den låga produktiviteten vid de svenska akutsjukhusen heller inte förklaras av en högre kvalitet.

Den svenska vården måste därför enligt Clas Rehnberg utveckla mekanismer för att omfördela resurser. Om patienter i mindre utsträckning ska vårdas på akutsjukhus måste även personal och resurser omfördelas till primärvård och nätverkssjukvård. Han pekar även på att en översyn av bemanning och organisation av olika yrkesgrupper behövs utifrån antal vårdplatser och patientunderlag.

Slutligen efterfrågar han en utveckling av vårdvalet inom primärvården. Det är, enligt Clas Rehnberg, i nuläget den kanske mest framgångsrika reformen, där tillgängligheten och valfriheten ökat för patienterna med en kontrollerad ökning av kostnaderna. Ett problem är emellertid att ökningen av besöken i primärvården inte avlastat akutsjukhusen samtidigt som många åkommor vid sjukhusens mottagningar kunnat tas om hand av vårdcentralerna.

ELIN ROSLYNG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev