Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svenska forskare kartlägger gener bakom SLE

Publicerad: 21 januari 2008, 17:38

I flera artiklar i tidskrifterna Nature Genetics och New England Journal of Medicine presenterar forskare från Uppsala universitet nya genfynd som bidrar till att förklara uppkomsten av den autoimmuna sjukdomen SLE.


Systemisk lupus erythematosus, SLE, är en autoimmun reumatisk sjukdom som ger en mängd olika symtom från bland annat rörelseorgan, hud och inre organ. Sjukdomen drabbar främst kvinnor.

Nu presenterar amerikanska och svenska forskare, bland annat vid Uppsala universitet, en genomgång av 800 svenska SLE-patienters arvsmassa i New England Journal of Medicine. De har kartlagt vilka av människans ungefär 20 000 gener som är de starkaste riskfaktorerna för SLE.

Två tidigare okända gener, kallade BLK och ITGAM, identifieras som riskfaktorer för SLE. Båda har viktiga funktioner för immunförsvarets celler. Dessutom bekräftar studien att två gener i interferonsystemet, IRF5 och STAT4, samt HLA-systemet är de tre starkaste riskfaktorerna för SLE.

Samtidigt publicerar en annan forskargrupp, under ledning av docent Marta E Alarcón-Riquelme vid Uppsala universitet, i samarbete med utländska kollegor flera artiklar i tidskriften Nature Genetics. Även dessa forskare har kartlagt hela arvsmassan hos patienter med SLE, och identifierat ytterligare nya gener bakom sjukdomen. Bland annat visar de att en gen som påverkar de B-celler som producerar autoantikroppar är viktig för sjukdomsuppkomsten.

– De nya behandlingar av SLE som har utvecklats är främst inriktade på att ta bort B-celler. Med hjälp av den gen vi nu har identifierat kan det i framtiden bli möjlig att reglera B-cellernas funktioner, säger Marta E Alarcón-Riquelme i ett pressmeddelande från universitetet.                New England Journal of Medicine, publicerad online Nature Genetics, publicerad online

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev