Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Svenska patienter ska få testa nytt vaccin mot Alzheimers

Publicerad: 20 April 2004, 12:39

Ett 20-tal svenska patienter med Alzheimers sjukdom ska få prova en helt ny behandling. Injektioner med antikroppar ska få de senila placken i hjärnan att luckras upp. För två år sedan tvingades forskarna avbryta ett liknande försök utomlands eftersom flera patienter drabbades av hjärninflammation.


Den 29 januari i år publicerades de första bilderna någonsin av plack i hjärnor från levande patienter med Alzheimers sjukdom. Bilderna kom från undersökningar med positronemissionstomografi, PET, på 16 svenska patienter som valts ut vid geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Redan dagen efter publiceringen i tidskriften Annals of Neurology kom representanter för det amerikanska läkemedelsföretaget Wyeth till Huddinge för att tillsammans med den svenska forskargruppen lägga upp planerna för en ny studie där PET-tekniken ska användas för att se hur ett vaccin mot Alzheimers sjukdom verkar inne i hjärnan.  Projektet är en fortsättning på de tidigare avbrutna försöken att vaccinera alzheimersjuka med en syntetiserad form av beta-amyloid. Detta protein är huvudbeståndsdelen i de plack som klibbar sig fast vid nervändarna i hjärnan.  Hypotesen var att vaccinet skulle stimulera immunförsvarets B-lymfocyter att bilda antikroppar mot beta-amyloid. Dessa antikroppar skulle enligt forskarna passera genom blod-hjärnbarriären och lösa upp beta-amyloidplacken i hjärnan, dels genom direkt bindning till placken, dels genom att stimulera hjärnans astrocyter, en typ av gliaceller, att attackera placken. Djurförsök bekräftade 1999 att hypotesen höll.  En första fas 1-studie visade att substansen, AN-1792, tolererades väl av patienterna. Då utvidgades försöken till en större fas 2-studie med 350 patienter.  Studien dog men idén lever vidare  Men i januari 2002, innan några resultat hade hunnit redovisas, avbröts studien. 19 patienter hade drabbats av hjärninflammation, encefalit. En patient, en äldre brittisk kvinna från Southhampton, avled efter den andra immuniseringen.  - Men en stor del av patienterna fick verkligen ett antikroppssvar av vaccinationen, berättar professor Bengt Winblad, överläkare vid geriatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, och medlem av styrkommittéen för de kliniska prövningarna av AN-1792.  Hos dessa patienter avstannade den kognitiva försämringen, medan den fortsatte hos patienter som inte producerade antikroppar.  Skillnaderna var mycket stora, enligt de första resultaten. Men nu är forskarna inte längre säkra på om skillnaderna verkligen var signifikanta eller inte.  Idén om ett alzheimervaccin är dock inte död. Bland annat visade obduktionen av kvinnan i Southhampton att beta-amyloidplacken i hennes hjärna delvis hade försvunnit. Sedan dess har ytterligare obduktioner bekräftat iakttagelserna.  Fortfarande är orsaken till att de 19 patienterna i studien drabbades av encefalit inte helt klarlagd. Enligt den utredning som gjordes av företagen bakom studien, Wyeth och dess samarbetspartner, det irländska forskningsföretaget Elan, var orsaken kanske den tilläggssubstans, adjuvans, som användes för att hålla beta-amyloidpeptiden i löslig form i vaccinet.  - Det kan förklara att ingen patient i fas 1-studien drabbades av denna svåra biverkning. Man bytte nämligen adjuvans mellan de två studierna, säger Bengt Winblad.  Elan och Wyeth har därför beslutat sig för att ge projektet en andra chans. Den här gången satsar de på passiv immunisering. Patienterna ska i stället få injektioner av färdiga antikroppar i hög koncentration.  I januari startade en studie vid fyra kliniker i USA. Till en början får patienterna sina antikropps-  injektioner en gång i månaden.  Effekten bedöms efter traditionella kliniska parametrar, som minnes- och språktester och observation av patienternas kognitiva förmåga.  - Wyeth har vänt sig till oss för att med PET-kamera få hjälp att studera hur behandlingen verkar inne i hjärnan, säger Agneta Nordberg, professor vid neurotec-institutionen, Karolinska institutet, och överläkare vid geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.  Hon var en av de ansvariga forskarna i den tidigare PET-studien.  Resultat kanske redan nästa år  Förutsättningen för att en svensk studie ska starta är att den amerikanska studien klarar säkerhetskraven. Patienterna ska ha genomgått två immuniseringar utan tecken på svåra biverkningar.  Om kraven uppfylls kommer ett 20-tal svenska patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom att rekryteras för antikroppsbehandlingen. De kommer sedan att undersökas med PET-kamera vid PET-centrum i Uppsala, före, under och efter behandlingen. Både förekomsten av beta-amyloid och ämnesomsättningen i hjärnan ska avbildas.  - Till dess hoppas vi att ha utvecklat tekniken ytterligare, så att vi även kan se hur astrocyter och mikro-gliaceller påverkas av behandlingen, säger Agneta Nordberg.  Forskargruppen i Huddinge och Uppsala räknar med att ha alla nödvändiga tillstånd klara mot slutet av året.  - Resultaten kan vi kanske presentera redan under nästa år, säger Bengt Winblad.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev