Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svenskar anser att äldrevård är samhällets ansvar

Publicerad: 30 november 2005, 12:50

RIKSSTÄMMAN. Attityderna till vård av äldre anhöriga i hemmet skiljer sig mellan länderna i Europa, visar en internationell studie. Servicegivarna i de olika länderna saknar ofta kunskap om vilken typ av stöd de anhöriga egentligen vill ha.


Den europeiska studien Eurofamcare startades i syfte att ta fram information kring anhörigas vård av äldre i hemmet. Resultaten av studien ska ligga till stöd bland annat för beslutsfattande inom EU.

Undersökningen bygger på intervjuer med anhöriga i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Polen, Italien och Grekland.   I januari 2003 inleddes intervjuer med runt 1 000 anhöriga i varje land. Intervjupersonerna var exempelvis en maka/make, sambo, barn, syskonbarn eller svärdotter/svärson som under minst fyra år hade givit stöd till en närstående som var äldre än 65 år. Intervjuerna följdes upp efter ett år och uppföljningen kommer att pågå till och med december 2005.

Frågorna de anhöriga har fått besvara gäller bland annat deras egen hälsa, i vilken mån de har stöd från äldre- och sjukvården i landet och vilken hjälp de skulle vilja ha.

Vårdar av kärlek och inte av plikt  Resultaten visar att attityderna kring vård av äldre i hemmet skiljer sig mellan de sex länderna. I Sverige anser till exempel de flesta anhöriga att äldrevården till största delen är samhällets ansvar, medan de närstående i övriga länder tyckte att det största ansvaret låg på dem.

Svenskarna utmärkte sig också genom att anhöriga i vårt land uppgav att det största skälet till att de tog hand om sina närstående var kärlek och tillgivenhet och att de själva mådde bra av att hjälpa dem. I de andra länderna svarade majoriteten av de närstående vårdgivarna i stället att de såg det som sin plikt och skyldighet att ta hand om de äldre.

Studien visar också att bara 36 procent av dem som vårdar sina anhöriga själva hade sökt stöd hos sjukvården eller i anhöriggrupper det senaste halvåret. Anledningen var oftast att varken äldre eller anhöriga vill ha någon hjälp, eller att det inte fanns tillräcklig information om vilken service som erbjuds.

Obalanserad service till anhöriga  Enligt Barbro Kevers, koordinator för den svenska delen av Eurofamcare och forskare i vårdvetenskap vid institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, finns det en obalans mellan utbudet av service till vårdgivande anhöriga och vad denna grupp faktiskt efterfrågar.

- Vi ska gå vidare och ta reda på vilken hjälp de anhöriga vill ha och hur kontakten med olika servicegivare ska ske, säger Barbro Kevers.

Förhoppningen är att forskarna vid Linköpings universitet ska följa upp de personer som deltagit i den svenska delen av studien årligen under ett par år, också efter det att Eurofamcare har avslutats.

Camilla Wernersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev