Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svenskar med alzheimer studeras under pågående behandling

Publicerad: 2 mars 2005, 11:23

Ett nytt medel mot Alzheimers sjukdom ska i vår testas på svenska patienter. Patienterna undersöks med PET-kamera för att se vad som händer med nivåerna av beta-amyloid i deras hjärnor. Det är första gången amyloidnivåerna studeras i hjärnan på levande patienter under läkemedelsbehandling.


Den nya substansen heter Fenserin, och är utvecklad av forskare vid National Institutes of Health i USA. Det är en acetylkolinesterashämmare, men med delvis en annan verkningsmekanism än de andra preparaten i samma grupp. Medlet är ännu inte godkänt i Sverige.

- De andra kolinesterashämmarna verkar främst genom att stimulera de kolinerga systemen i hjärnan. Fenserin gör också detta, men försök på transgena djur har visat att det dessutom minskar inlagringen av beta-amyloid i hjärnan och sänker nivåerna av beta-amyloid i blodet och ryggmärgsvätskan, berättar Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Hon är huvudansvarig för den svenska studien med Fenserin, som görs tillsammans med forskare vid PET-centrum, Imanet, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Beta-amyloid är huvudingrediens i de senila plack som bildas i hjärnan på alzheimersjuka patienter.

Fenserin testas just nu i kliniska fas 3-studier på 375 patienter med mild till måttlig Alzheimer. Bakom studierna står företaget Axonyx, som har köpt rättigheterna till Fenserin. Resultaten från denna studie ska presenteras i mitten på mars.

I den svenska studien ingår 20 patienter med mild Alzheimers sjukdom. Hälften ska få behandling med Fenserin under sex månader. Den andra hälften ska först få placebo i tre månader och därefter behandling med en annan acetylkolinesterashämmare, Aricept, i tre månader. Hittills har fyra patienter rekryterats till studien.

- Patienterna kommer att undersökas regelbundet med PET-kamera, först före behandlingens start och sedan efter tre och sex månader, berättar Agneta Nordberg.

Patienterna kommer även att genomgå omfattande minnestester och provtagning av ryggmärgsvätska.

- Den här unika studien kommer att ge intressant information om det är möjligt att påverka halterna av beta-amyloid i hjärnan, och om det leder till förbättrad minnesfunktion och kanske påverkan på sjukdomsutvecklingen, säger Agneta Nordberg.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev