Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Svenskfödda lever tre år längre än invandrare

Publicerad: 7 februari 2006, 13:34

Personer som invandrat till Sverige lever två till tre år kortare än infödda svenskar, enligt en studie av mortaliteten under 30 år. Forskarna bakom en ny studie tror att en förklaring kan vara att invandrare inte alltid får samma vård som infödda.


Björn Albin, doktorand vid institutionen hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet, har jämfört dödligheten mellan personer som invandrat till Sverige och infödda svenskar.   Studien omfattar de invandrare som 1970 bodde i Sverige och då var över 16 år. Totalt handlar det om 361 974 invandrare som har jämförts med en kontrollgrupp bestående av lika många svenskfödda med motsvarande ålder, kön och yrke. Båda grupperna har följts fram till 1999.

Resultatet visar att mortaliteten var 8 procent högre bland personer som inte var födda i Sverige. Dödligheten var högre inom samtliga invandrargrupper, men bland kvinnorna var skillnaden mindre än bland männen. Högst mortalitet fanns  bland invandrare från de nordiska grannländerna. Bland männen låg invandrare från Finland  sämst till med en överdödlighet på 21 procent jämfört med svenskfödda män.

Siffrorna är i underkant  Men att invandrare från de nordiska länderna får högre siffror jämfört med dem från övriga länder kan bero på att statistiken för andra invandrargrupper haltar. Invandrare som har flyttat ut från Sverige före 1999 ingår nämligen inte studien - och enligt Björn Albin är uppgifter om emigranter mer tillförlitliga när det gäller de nordiska länderna.

- Så man kan misstänka att dödsriskerna för de andra grupperna faktiskt är högre än vad som framgår av mitt material, säger han.

Studien visar också att de invandrare som dog under perioden 1970-1999 var i genomsnitt två till tre år yngre än de som dog i kontrollgruppen.

Men vad är det då som gör att invandrare dör tidigare än personer födda i Sverige?

Björn Albin har tittat på vilka diagnoser människor har avlidit i. Resultatet visar att sjukdomsmönstret skiljer sig mellan länderna. Bland invandrare från Danmark var cancer en framträdande dödsorsak. Bland finländska och polska invandrare var död i hjärt-kärlsjukdom vanligare.

- I Finland finns områden med en hög förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Det kan alltså finnas genetiska orsaker. När det gäller Polen finns andra förklaringar. Rätt många kom hit efter kriget, direkt från koncentrationslägren. De har upplevt en extrem miljö med svält och väldigt hårt arbete, säger Björn Albin.

Bland invandrare från forna Jugoslavien var det jämförelsevis många som inte fått någon säkerställd diagnos. Enligt Björn Albin är detta ett tecken på att språk- och kommunikationssvårigheter mellan patient och vårdpersonal kan ha en direkt effekt på vården.

I sin avhandling, som läggs fram i slutet på mars, har Björn Albin även tittat på vårdkonsumtionen för diagnosgrupperna hjärta-kärl, cancer, skador, och oklara diagnoser. För de två första områdena var antalet slutenvårdsdagar ungefär detsamma för invandrare och infödda. Men för skador och oklara diagnoser var antalet vårddagar något mindre bland invandrarna.

Byta land en negativ hälsofaktor  - Inom cancer och hjärta-kärl finns det vårdprogram som gör att man kan applicera samma vård på alla. Den typen av standardiserad vård finns inte inom de andra två grupperna. Det gör att vården blir mer olika. Då får en patient som inte blir förstådd kanske inte den behandling han eller hon borde få, säger han.

Huvudförklaringen till skillnaden i dödlighet tror Björn Albin dock att man måste söka i själva migrationen. Invandrare byter miljö, språk, socialt nätverk - det är en stor omställning som ofta skapar en stress som kan får en direkt effekt på hälsan, anser han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News