Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Sverige avvisar EU:s läkarkrav

Publicerad: 1 December 2010, 11:23

Nej! Det är inte fel att ha särskilda krav på utländska läkare som vill arbeta som allmänläkare i Sverige. Det hävdar regeringen i sitt svar till EU-kommissionen.


I svaret från socialdepartementet till EU-kommissionen, som blev klart på eftermiddagen, skriver regeringen att EU:s direktiv rörande yrkeskvalifikationer inte kan ”sträcka sig så långt" att den påverkar medlemsstaternas rätt att organisera sin hälso- och sjukvård.

– Regeringen bestrider alltså EU-kommissionens krav och anser att den har goda skäl att göra det, säger Sara Rosenmüller, handläggare på rättssekretariatet på socialdepartementet.

Det EU-kommissionen förenklat har reagerat över är att Sverige har två parallella system och att de så kallade europaläkarna konkurreras ut av de svenska specialisterna i allmänmedicin.

Den som vill arbeta som specialist i allmänmedicin i Sverige måste ha läkarlegitimation och minst fem års vidareutbildning.

Detta drabbade den nederländska läkaren Danielle Dalhuizen-Temmerman, som våren 2009 vände sig till EU-kommissionen och klagade på det faktum att hon nekades specialistbevis av Socialstyrelsen utan endast blev godkänd som europaläkare i stället.

EU-kommissionen gick på Danielle Dalhuizen-Temmerman linje och krävde att Sverige skulle ändra kraven för att få specialistbevis i allmänmedicin. Detta fick i sin tur Läkarförbundet att reagera, eftersom förbundet befarar att en sådan anpassning skulle undergräva det svenska sjukvårdssystemet.

Men nu går regeringen alltså på förbundets linje och avvisar detta krav från EU-kommissionen, med hänvisning till alla medlemsländers rätt att organisera sin egen hälso- och sjukvård.

Men Läkarförbundet kan knappast andas ut för det. Tyskland gjorde likadant för en tid sedan men har nu böjt sig för EU-kommissonens krav, berättar Sara Rosenmüller.

– Nu kan följande hända. Om kommissionen inte accepterar det svenska svaret så kan den komma in med en kompletterande formell underrättelse med fler frågor, eller så kan den komma med ett ”motiverat yttrande”, vilket är det sista steget före en stämning i EU-domstolen. Tyskland avvisade också det första kravet. När de fick ett motiverat yttrande, valde de dock att ändra sitt system i enlighet med kommissionens vilja, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev