Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sverige saknar snabbtest av hiv

Publicerad: 5 oktober 2005, 09:43

Sverige är ett av få västländer som saknar "snabbtest" som avslöjar hiv-smitta. De länder som använt metoden rutinmässigt länge sammanställer i höst en rapport som kan bli avgörande för ett nytt svenskt ställningstagande till om metoden ska införas.


Ett test som tidigt kan upptäcka hepatit C eller hiv-smitta i blodet, NAT-screening, används i dag rutinmässigt i de flesta västländer. Testet kan påvisa smitta i blodet redan elva timmar efter att givaren har smittats, medan det prov som Sverige använder kan visa detta först efter dubbelt så lång tid.

- Att inte ha NAT-sållningstester bygger på en kostnads-nyttoanalys och har hittills varit utan komplikationer eftersom Sverige hör till de länder som har mycket låg risk för blodsmitta. Men skulle vi få en första hiv-infektion överförd vid en blodtransfusion skulle vi riskera att få stora problem med förtroendet för blodhanteringen, säger Tommy Söderström, överläkare på kliniken för immunologi och transfusionsmedicin på Karolinska universitetssjukhuset, tillika regeringens expert i blodsäkerhetsfrågor.

"Ett helt annat smittläge"  De flesta västländer införde NAT-testet redan för fem sex år sedan. Men Sverige, liksom Danmark och Island, beslutade att inte införa testet vid blodgivning. I Sverige används dock metoden vid plasmagivning.

- Vi har ett helt annat smittläge än andra länder med en betydligt lägre förekomst av både hepatitC och hiv. Därför har vi också en annan syn på nödvändigheten av dessa tester. Men vi följer naturligtvis läget, säger docent Lennart Rydberg, överläkare på blodcentralen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt Socialstyrelsens vetenskapliga råd i transfusionsmedicin.

I förslaget till en EU-gemensam lag om blodsäkerhet, som nu är ute på remiss, sägs ingenting om hur länderna ska förhålla sig till enskilda testmetoder. Sverige kan alltså inte tvingas att införa NAT-screening utifrån den nya lagen. Men frågan om huruvida Sverige ska ändra inställning till NAT-testning kommer att aktualiseras senare i höst då den internationella sammanslutningen Alliance of Blood Operators systematiskt utvärderar de senaste fem årens användning av NAT-testet i en lång rad västländer.

Skulle kosta 50 miljoner per år  - Denna utvärdering kommer att ge oss resultat av tester från många miljoner blodgivare och vara ett bättre underlag för förnyat ställningstagande. Jag tycker att det fordras bra argument för Sverige att gå emot en bred internationell konsensus, säger Tommy Söderström.

Att införa NAT-test i Sverige skulle kosta runt 50 miljoner kronor årligen, enligt beräkningar som gjorts utifrån den norska verksamheten med NAT-screening där varje test kostar runt 100 kronor.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev