Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Syntetisk cellprotes ska laga söndertrasade nerver i armen

Publicerad: 23 September 2003, 13:01

En biologiskt nedbrytbar nervprotes med odlade schwannceller som producerar tillväxtfaktorer kan i framtiden ersätta nervtransplantationer. De första kliniska försöken påbörjas nästa år vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.


Varje år drabbas 80.000 svenskar av hand- och armskador till följd av olyckor, förlossningar eller kirurgiska ingrepp. Med hjälp av avancerad mikrokirurgi kan kirurgerna ofta sy ihop nerver och operera tillbaka fingrar, händer eller armar.   Men funktionen i handen eller armen blir aldrig lika bra som förr. Orsaken är att nervskadan har stoppat distributionen av tillväxtfaktorer, som är nödvändiga för nervcellernas överlevnad.   I dag finns inga möjligheter att ersätta skadade eller förlorade nervceller. Men nästa år ska forskare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå inleda försök med syntetiska nervtransplantat. Odlade humana schwannceller, som ingår i transplantatet, ska producera de tillväxtfaktorer som får nervskadan att läka ihop igen.  Ett laboratorium för att odla cellerna ställs just nu i ordning på sjukhuset. Lokalerna kommer att tas i bruk så fort de har blivit godkända av Läkemedelsverket.   - Så vitt vi vet har detta aldrig gjorts tidigare. Vi har fått humana schwannceller att växa och överleva på protesmaterialet. Försök har visat en cellöverlevnad på 24 veckor, vilket överskrider den tid som är kritisk för nervcellernas överlevnad och utväxt, berättar Mikael Wiberg, professor och överläkare i hand-kirurgi vid enheten för hand- och plastikkirurgi, Norrlands universitetssjukhus.  Studiens kliniska del kommer att utgöras av patienter med en förlamad arm till följd av omfattande skador på armens nerver. I dag behandlas dessa patienter med en omfattande transplantation av nerver från benet, vilket kan orsaka känselbortfall och ärrbildningar där nervtransplantaten tas.  De handkirurgiska universitetsklinikerna vid universiteten i Leeds, Manchester och Glasgow i Storbritannien deltar sedan i våras i utvecklingsarbetet med nervprotesen.  En fysiologisk metod för att utvärdera känselns betydelse för gripfunktionen kommer att användas vid utvärderingen av den nya metoden.  Professor Roland Johansson vid avdelningen för fysiologi vid Umeå universitet har utvecklat en transportabel mätutrustning för de enheter som ingår i multicenterstudien.   Protesen försvinner av sig själv    Jan-Olof Kellerth, professor i anatomi vid Umeå universitet, ansvarar för den experimentella cellodlingen och utvärderingen av tillväxtfaktorerna.  I flera år har Mikael Wibergs forskargrupp undersökt de cellulära förändringar som uppstår efter en nervskada. Nervprotesen har han och hans medarbetare utvecklat i samarbete med Astra Tech AB i Mölndal.   Protesen består av en väv som läggs runt de avskurna nervändarna och bildar en skyddande tub. Väven är tillverkad av polyhydroxybutyrat, PHB, som utvinns ur bakteriekulturer. Materialet är resorberbart och bryts med tiden ned och försvinner.   Schwannceller omger normalt fibrerna i en nerv och bildar den myelinskida som möjliggör en snabb fortplantning av nervimpulser. I samband med en nervskada aktiveras schwanncellerna som då börjar producera tillväxtfaktorer.  Men produktionen av kroppsegna tillväxtfaktorer räcker oftast inte. En stor del läcker dessutom ut i den omgivande vävnaden.  - Behovet av tillväxtfaktorer är större än vad kroppen kan erbjuda, säger Mikael Wiberg.  Cellerna odlas direkt på väven  En protes som omsluter de skadade nervändarna, däremot, kan samla upp tillväxtfaktorerna på den plats där de gör mest nytta. Djurförsök har visat att tillskott av tillväxtfaktorer från odlade schwannceller kan förbättra nervläkningen ytterligare.  Efter stora skador i armens nätverk av nerver i anslutning till ryggmärgen får patienten vänta i sex till åtta veckor medan kirurgerna avgör problemets omfattning för att undvika onödiga ingrepp. Väntetiden kan utnyttjas till att odla celler som tas genom en liten nervbiopsi i samband med patientens ankomst till sjukhuset.  Men många gånger är nervskadan för omfattande för att en syntetisk nervprotes ska ge ett gott resultat. Forskarna i Umeå har därför planer på att börja odla och differentiera humana schwannceller direkt på nervprotesen. Just nu pågår experimentella försök att utvinna stamceller ur benmärg och styra dem att bilda schwannceller.  Stamceller kommer också att tas till vara efter operationer där det uppstår små rester av benmärg från höftbenet.  Europas första kontrollerade studie  Sedan i mars i fjol prövas protesen för första gången på människor. Försöket pågår vid hand- och plastikkirurgiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus.   Det är Europas första randomiserade och blinda studie av ett resorberbart protesmaterial. Ett 20-tal patienter med en större nervskada på en hand eller en arm kommer att ingå i studien.  Men denna protes innehåller inga schwannceller. I stället hoppas forskarna att kroppens tillväxtfaktorer ska ansamlas i tillräcklig mängd i det rör som protesen utgör.

Carin Mannberg-Zackari

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev