Syntetiskt sköldkörtelhormon sänker kolesterolnivåerna

Sköldkörteln stimulerar bland annat cellernas upptag av blodfetter och nedbrytningen av socker, vilket gör sköldkörtelhormoner till bra kandidater för utveckling av läkemedel mot höga blodfettsvärden.

Men eftersom dessa hormoner även påverkar hjärtat ger sådana substanser ofta upphov till biverkningar i form av ökad hjärtfrekvens vilket gör att de inte lämpar sig för behandling av kraftigt överviktiga personer eller patienter som lider av hjärt- kärlsjukdomar.

Nu visar en svensk studie från företaget Karo Bio att en form av konstgjort sköldkörtelhormon kan ge positiva effekter på kolesterolnivån i blodet utan att hjärtfrekvensen påverkas.

Inga negativa effekter på hjärtat  Enligt resultat från den första fas 1-studien, alltså första gången preparatet prövades på människor, sänktes kolesterolvärdet hos samtliga försökspersoner utan att några negativa effekter på hjärtat kunde ses. Studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad och utfördes på sex personer med en kolesterolnivå över 6 mmol/l. De fick inta substansen en gång om dagen under två veckor.

- Vi är positivt överraskande över att kolesterolvärdet sänktes på så kort tid. Att vi inte kunde se några biverkningar på hjärtat under den här tiden tyder också på att substansen skulle kunna användas på en bred patientgrupp, säger Jens Kristensen, medicinsk chef på Karo Bio.

Känner inte till mekanismen  Sköldkörtelhormoners effekt på hjärtat är bland annat ett resultat av en förändring i uttrycket av de gener som kodar för två olika proteintyper som bygger upp hjärtmuskeln. Detta gör att proteinsammansättningen i hjärtmuskulaturen ändras vilket leder till ökad slagfrekvens.

Den substans som forskarna på Karo Bio tagit fram liknar kroppens sköldkörtelhormon men skiljer sig från den naturliga hormonmolekylen genom att den höjer kroppens ämnesomsättning utan att hjärtfrekvensen påverkas.

Den exakta mekanismen för hur detta går till vet inte forskarna. En teori är att det syntetiska sköldkörtelhormonet är vävnadsspecifikt och bara aktiverar receptorer i levern och inte i hjärtat. Detta beror troligtvis på att utseendet på transportproteinerna i cellernas membran skiljer sig åt mellan olika vävnader.

Om den nya substansen, som kallas KB2115, så småningom utvecklas till ett läkemedel skulle det kunna användas som tillägg vid statinbehandling. Den kolesterolsänkande effekten hos KB2115 beror delvis på att substansen, i likhet med statiner, ökar bildningen av LDL-kolesterolreceptorer i levercellernas membran vilket gör att de kan ta upp större mängder av lipiden.

Dessutom ökar den mängden av CYP-7A, ett enzym som behövs för att kroppen ska kunna bilda galla. Ju mer CYP-7A som finns desto mer galla bildas som kan transportera bort överflödigt kolesterol via tarmen.

Patienter som lider av familjär hyperkolesterolemi - en ärftlig mutation som gör att kroppens celler bildar för få eller inga receptorer för LDL-kolesterol - är en av de grupper som skulle kunna bli hjälpta av det konstgjorda hormonet. Utan behandling kan dessa patienter inte transportera in kolesterol i cellerna, vilket leder till höga halter av kolesterol i blodet med hög risk för hjärt- kärlsjukdomar som följd.

Tommy Olsson, professor i endokrinologi vid Umeå universitet, välkomnar resultaten från studien av KB2115.

- Det är en helt ny och väldigt intressant behandlingsprincip. Men det behövs längre studier än den här för att ta reda på hur effektiv substansen verkligen är, säger han.  

Något som Tommy Olsson ser som ett bekymmer med det konstgjorda sköldkörtelhormonet är att det enligt honom finns risk för att en sådan substans kan komma att påverka kroppens naturliga hormonregleringsmekanism.

Hormon leder till hypotyreos  Utsöndringen av sköldkörtelhormon kontrolleras via ett återkopplingssystem där låga halter av hormon stimulerar tillverkning av hormoner, medan höga halter av hormon i blodet leder till minskad produktion i sköldkörteln.

Om det finns höga halter av syntetiskt sköldkörtelhormon i blodbanan skulle det kunna sätta detta system ur spel vilket kan leda till hypotyreos, ett tillstånd där ämnesomsättningen sjunker på grund av bristen på sköldkörtelhormon. Sjukdomen kännetecknas av att den som drabbas känner sig frusen, trött och nedstämd och lätt går upp i vikt.

Jens Kristensen på Karo Bio håller med om att detta kan vara en biverkning av det nya preparatet som kan komma att visa sig längre fram.

- Vi måste vara lite ödmjuka eftersom de resultat vi sett hittills bygger på en så pass kort studie, men vi har väldigt stora förväntningar på den här substansen, säger han.  Jens Kristensen hoppas att fas 2-studierna av substansen kommer att kunna påbörjas under hösten 2006.

Camilla Wernersson