Nyheter
”Tekniken finns men viljan att betala saknas”
Publicerad: 16 mars 2014, 09:26
REPLIK Henrik Schildt svarar på Nicklas Sandströms (M) inlägg om en gemensam plattform för journalsystem.
Nicklas Sandström (M), landstingsråd, Västerbottens läns landsting, propagerade i en debattartikel den 10 mars för en gemensam plattform för sjukvårdens journalsystem. Tanken är god och tekniken finns – dock saknas den politiska viljan.
Att vi har en fragmenterad systemflora med journalsystem som inte kommunicerar sinsemellan har resulterat i att patienten ofta rör sig snabbare i vårdprocessen än informationen. Det är väl känt och probleminsikten är stor hos såväl vård- som IT-personal. Att en nationell samordning, vad gäller vårdens informationsförsörjning, skulle gagna såväl vårdkvalitet som skattebetalarnas plånböcker är det nog få som inte ställer sig bakom.
Tittar man på de tekniska förutsättningarna för en nationell samordning så framgår det att det finns flera system på marknaden som kan hantera hela Sveriges befolkning. Det saknas inte heller initiativ: Carelink, Cehis och numera Inera AB är bolag som etablerats av landets landsting och regioner för att utveckla och förvalta nationella lösningar inom e-hälsa. Det är således varken goda initiativ eller tekniska förutsättningar som sätter käppar i hjulet för en gemensam plattform. Nej, det handlar om en politisk vilja som går bortom ord och viljeyttringar – det vill säga pengar! Den gamla sanningen att du får var du betalar för är tyvärr applicerbar även för IT i vård och omsorg.
Enligt den så kallade SLIT-rapporten lägger den offentligt finansierade vården 2,8 procent av omsättningen på IT, vilket jämfört med andra informationsintensiva branscher är mycket lågt. Inera AB har en budget på 380 miljoner, vilket ska ställas mot Sveriges direkta kostnader för hälso- och sjukvård som uppgår till drygt 320 miljarder.
Jag håller med Nicklas Sandström om att ”ett väl fungerande it-system är fundamentalt för ett patientsäkert informationsutbyte och dokumentation” – men varför investeras bara drygt en promille av budgeten för att göra något åt det?