Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Telemedicin sparar kraft och tid åt tolkar som hjälper döva

Publicerad: 2 April 2002, 14:12

Västerbottens läns landsting är först i landet med ett försök med telemedicin vid tolkuppdrag för döva och hörselskadade.


- Telemedicin sparar mycket tid, kraft och pengar, säger Karin Linder, föreståndare för tolkcentralen i Umeå.  Den första distanstolkningen med telemedicin genomfördes i slutet av februari, när en döv patient i Lycksele gjorde ett tandläkarbesök. Torsdagen den 21 mars var det dags för återbesök. Medan teckenspråkstolken Elisabeth Tellenbach slog på datorn i studion på tolkcentralen i Umeå, satte sig patienten till rätta i behandlingsstolen på folktandvården i Lycksele.  Elisabeth Tellenbach märker genast att ljudet är för svagt.  - Prova att skruva på volymknappen som finns på högtalaren, uppmanar hon personalen på folktandvården.  Själv har Elisabeth Tellenbach gått en kurs på ett par timmar för att lära sig den nya tekniken. Tandläkaren Anna-Carin Lindberg i Lycksele har inte fått någon utbildning alls. Ändå fungerar det bra.  Elisabeth Tellenbach är noga med att ordna med ljud och bild innan tolkningen börjar.  - Det är inte så bra om det finns ett fönster med starkt solljus bakom, förklarar hon.  Svårare att tolka via datorn  Ett av problemen med distanstolkning är att bildöverföringen kan vara för långsam. Bilden blir lite "hackig".   - Men det beror på hur snabbt man tecknar. Om jag gör tecknet för snabbt blir det som en skugga efteråt, förklarar Elisabeth Tellenbach.  Hon tycker att det är lite svårare att tolka via telemedicin. Teckenspråk är tredimensionellt, medan bilden i datorn är platt.   - Men jag kommer på förbättringar hela tiden. Om jag vrider kroppen lite, kan jag visa tecknet på bredden i stället för på djupet.   Tandläkarbesök är enligt Elisabeth Tellenbachs uppfattning ett exempel på tolkuppdrag som lämpar sig synnerligen väl för telemedicin, eftersom själva konsultationen är snabbt överstökad.   Tandläkaren Anna-Carin Lindberg påpekar dock att det ställs vissa krav på patienten om tolkningen ska göras via telemedicin.  - Om patienten är rädd är det bättre om tolken är närvarande i rummet, säger hon.  Anna-Carin Lindberg ser inga nackdelar med att tolken sitter i en studio tio mil bort.  - Jag försöker prata färdigt innan jag sätter i gång med behandlingen. Det går inte att småprata under tiden. Om det dyker upp något medan jag jobbar får jag ta upp det efteråt.  Landstingets tolkcentral i Västerbotten har elva anställda tolkar, som årligen utför omkring 3000 tolkuppdrag för döva och hörselskadade. Tolkarna har hela Västerbottens län som sitt arbetsfält. Det medför många och långa resor. Därför måste tolkarna säga nej till uppdrag på grund av tidsbrist. 2001 var det tre av fyra beställda uppdrag som de inte kunde utföra.  Lappar kan orsaka missförstånd  - Vi prioriterar tolkuppdrag inom sjukvården, säger Karin Linder, föreståndare på tolkcentralen i Umeå.  Hon tycker att det finns en stor okunskap om behovet av tolkar. Många i sjukvården säger att det går bra att meddela sig med döva genom att skriva lappar.  - Det finns barndomsdöva som är duktiga på svensk grammatik, men det finns andra som inte är det. Teckenspråk är ett annat språk än svenska. Om läkaren skriver en fråga på en lapp, kan det hända att den döva nickar utan att ha förstått.  Första centralen med telemedicin  Tolkcentralerna i Örebro och Stockholm distanstolkar med hjälp av bildtelefon, men tolkcentralen i Umeå är först i landet med att pröva telemedicin.  - Vi kan koppla upp oss mot hela Sverige. Det ger oss möjligheter att serva andra län. Både Norrbotten och Jämtland har samma dilemma som vi. Tolkcentralen ligger så långt från vissa vårdcentraler att själva resan tar längre tid än tolkuppdraget.   Projektet med telemedicin löper året ut. Karin Linder hoppas redan nu på en fortsättning.  - Jag tror på det här och hoppas att vi ska få en kundkrets av patienter och personal som är vana konsumenter av telemedicin.

Carin Mannberg-Zackari

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev