Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Tidig hemgång ger kortare amning

Publicerad: 28 Oktober 2002, 13:21

Andelen barn som ammas varierar stort över landet. Och barn vars mödrar går hem tidigt från BB ammar kortare tid än de som stannar längre på sjukhuset efter förlossningen.


Det visar en ny studie från Högskolan i Skövde och Karolinska institutet i Solna.  Enligt undersökningen ammade de mammor som lämnade BB inom tre dygn efter att ha fött barn helt i fem månader, medan de som stannade längre hel-ammade i ytterligare en månad. Resultatet gällde för både förstföderskor och omföderskor.  Anette Ekström. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Anette Ekström. Foto: Anders Kallersand.- Många mammor i min studie tyckte inte att de fick tillräckligt stöd med amningen sedan de åkt hem med sitt nyfödda barn, säger Anette Ekström, barnmorska och doktorand vid Högskolan i Skövde och Karolinska institutet.  I sin studie finner hon klara samband mellan tidig hemgång och amningstiden. Studien baseras på en enkätstudie med svar från 540 mammor som födde barn 1996, i dåvarande Skaraborgs län.  Enligt Socialstyrelsens senaste statistik Amning av barn födda 2000 är det just hel-amningen vid sex månaders ålder som minskat, från drygt 43,1 procent 1996 till 33,4 procent 2000. Under samma period har det också blivit allt vanligare med tidig hemgång.  - Vårdtiderna på BB blir ju bara kortare och kortare, något som påverkar barnens möjligheter att bli ammade längre. Därför är det viktigt att BB-vården i hemmet byggs ut, säger Anette Ekström.  Brist på stöd främsta orsaken  Rökning är en känd faktor som påverkar amningstidens längd, men även med hänsyn taget till detta var just brist på stöd efter den tidiga hemgången den enskilt största orsaken till att kvinnorna i Skaraborgs-studien slutade att hel-amma innan barnet var ett halvår gammalt.  Studien visar också att av de barn som fick modersmjölksersättning redan på BB var det 70 procent som fick det trots att det inte fanns någon medicinsk indikation för detta. Mammorna till dessa barn hade en kortare amningstid än de vars barn fick ersättning av medicinska skäl.  - Det är därför viktigt att vårdpersonalen inte ger modersmjölksersättning utan medicinsk indikation, säger Anette Ekström.  Hon såg även att de barn som fick ligga hud mot hud efter förlossningen och sög första gången inom en timme, ammades längre.  Även inom föreningen Amningshjälpen poängterar man vikten av stöd till dem som lämnar BB tidigt.  - Tidig hemgång i sig är inget fel. Att mammorna slutar att hel-amma allt tidigare tror jag kan bero på att barnavårdscentralerna uppmanar mammorna att ge barnen smakportioner av annan mat redan vid fyra månaders ålder, säger Monica Kolm-Sandström, ordförande i Amningshjälpen.  Socialstyrelsens statistik över amning av barn födda 2000 visar att hel-amningen av sexmånaders barn är minst i Malmö kommun. Där fick bara 21,6 procent av dem enbart modersmjölk. Detta kan jämföras med Jönköpings län, där 50,9 procent hel-ammade efter samma tid, se tabell.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev