Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tidiga åtgärder ökar chans för patient att bo hemma

Publicerad: 26 april 2006, 13:21

Läkare måste bli bättre på att observera tecken som kan vara tidiga symtom på demens, anser experterna i Svar Direkts panel. Med tidig diagnos, rätt behandling och socialt stöd går det att bo kvar hemma länge.


I takt med att befolkningen i Sverige blir allt äldre drabbas allt fler av demenssjukdomar. Varje år utförs 17 000-20 000 demensutredningar i sluten och öppen vård. Det finns dock en stor osäkerhet om hur många personer som i praktiken lider av demens, eftersom inte alla misstänkta fall utreds.

Tidig upptäckt och diagnos är viktigt för att rätt insatser ska kunna sättas in så snabbt som möjligt. Det anser de fyra läkarna i Svar Direkts expertpanel.

- Det finns visserligen endast symtomlindrande läkemedel i dag. Men med en kombination av läkemedel, och framför allt rätt socialt stöd, mår patienten bättre och kan bo kvar hemma länge, säger docent Anders Wimo, specialist i allmänmedicin vid Bergsjö hälsocentral.

Håll koll på diffusa besvär  För att patienterna ska fångas upp tidigt måste attityden till demens ändras, även hos vårdpersonal, anser experterna. Demens är inte en del av det naturliga åldrandet.

- De här processerna innebär att nervceller i hjärnan dör i större omfattning än normalt. Detta leder till att patienten drabbas av nedsatt minne och en försämrad kognitiv förmåga, säger professor Anders Wallin, överläkare vid neuropsykiatriska kliniken på Sahlgrenska universitets-sjukhuset/Mölndal.

Han anser att läkare måste bli mer uppmärksamma på diffusa besvär hos patienterna. De måste också bli bättre på att undersöka patienternas kognitiva funktioner, det vill säga tanke-, kommunikations- och orienteringsförmågan.

-  I primärvården kan man till exempel använda utredningsinstrument som MMT, Mini Mental Test, som ett första steg om man misstänker att patienten drabbats av en demenssjukdom. Det fortsatta utredningsarbetet underlättas om man samarbetar med en specialistklinik, men det är inte överallt som man har rutiner för detta, säger Anders Wallin.

Stellan Båtsman, specialist i allmänmedicin vid Kalix vårdcentral, betonar "fingertoppskänslan" för att upptäcka tidiga tecken på demens.

- Patienterna söker ofta för helt andra problem, och låtsas inte om att minnet sviktar. Som allmänläkare måste man därför reagera på tecken, till exempel att patienten blandar ihop dagarna. Det viktiga är att man inte rycker på axlarna åt sådana indikationer, utan går vidare och utreder, säger han.

Patienten blir inte förvånad  De flesta demensutredningar kan utföras i primärvården.

- När det gäller bedömning av patienter som befinner sig i gränslandet mellan normal kognition och mild kognitiv störning kan det ibland vara svårt att fastställa diagnosen i primärvården. I sådana fall är det naturligt att remittera till närmaste demensutredningsenhet, säger Anders Wimo.

Stellan Båtsman vill lyfta fram arbetsterapeuternas roll i utredningen. I primärvården kan de hjälpa till med det "kognitiva finliret", som han uttrycker det.

- Neuropsykologer är en bristvara, men de flesta har tillgång till arbetsterapeuter, säger han.

Demens är inte en enda sjukdom, utan ett samlings-begrepp för flera olika sjukdomar. För att patienten ska få rätt behandling är det viktigt att fastställa vilken typ av demens patienten har.

- De patienter som får veta att de drabbats av demens brukar inte bli förvånade. Jag tror att det är bra att man får veta, så att man kan planera framåt. De flesta patienter ska ju leva med sin sjukdom i många år. Det gäller att hitta sätt att få vardagen att fungera, säger  professor Agneta Nordberg, överläkare vid geriatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev