Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tidiga infektioner skyddade inte mot eksem hos små barn

Publicerad: 24 maj 2004, 07:33

Tidigare forskning har pekat mot att infektioner tidigt i livet kan skydda mot allergier. Men en ny studie på danska barn tyder på att tvärtom finns en liten ökning av risken för atopiskt eksem när barnet är 18 månader ju fler infektioner barnet haft under sitt första halvår. Många syskon, dagis och husdjur mildrade effekten av infektioner.


Befolkningsstudier har visat att förekomst av flera syskon minskar risken för allergisk sjukdom i barndomen. Utifrån detta har den så kallade hygien-hypotesen formulerats, det vill säga att allergier minskar med ökande antal infektioner där äldre syskon smittat småsyskon. Men sambanden mellan infektioner och allergier har inte varit entydiga, enligt tidigare forskning.  Nu har sambandet granskats av en forskargrupp bestående av forskarna Christine Stabell Benn, Mads Melbye och Jan Wohlfahrt från Statens Serum Institut, Köpenhamn; Bengt Björkstén, Karolinska institutet, Solna, samt Peter Aaby, Projecto de Saúde de Bandim, Bissau, Guinea-Bissau. De gjorde en studie där 24 341 par av mamma-barn ingick. Uppgifter om atopisk eksem, infektioner före sex månaders ålder, antal syskon, barntillsyn, husdjur, eventuellt boende på bondgård och andra faktorer inhämtades med telefonintervjuer.  Drygt hälften, 13 070 stycken, av barnen hade minst en infektion före sex månaders ålder. Vid 1,5 års ålder hade 2638, 10,8 procent, haft atopiskt eksem.  För varje infektion ökade risken för eksem med 8 procent.  Men tre eller fler syskon minskade effekten av infektioner på allergirisken. Likaså mildrades effekten av infektioner om barnet haft tillsyn utanför hemmet, om det fanns husdjur eller om barnet bodde på en bondgård.  I en medicinsk kommentar betonas att hygienhypotesen är komplex. Ett problem för den ursprungliga hypotesen är att förekomsten av inte bara allergier utan även av typ 1-diabetes och inflammatorisk tarmsjukdom ökar, trots att de inte "borde" göra det utifrån ett immunologiskt perspektiv.  På senare tid har en modifierad hypotes formulerats som tar fasta på regulatoriska T-celler. Denna bygger på att förbättrad hygien inte bara minskat förekomsten av sjukdomsalstrande mikroorganismer utan även av laktobaciller, mykobakterier och inälvsmaskar. Genom att "umgås" med dessa mer eller mindre godartade organismer lär immunsystemet sig att inte överreagera - som i faller med allergier.  Mindre förekomst av organismerna leder till minskad produktion av regulatoriska T-celler, det vill säga ett svagare immunförsvar och i nästa led ökad risk för allergiska reaktioner.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev