Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tidigare förbisedda patienter får nu åka strokeexpressen

Publicerad: 21 november 2007, 07:46

Strokepatienterna var en bortglömd grupp. Nu åker de med expressfart direkt till rätt ställe. Vrinnevisjukhusets förbättringsarbete har gett resultat.


Strokepatienter som kom till sjukhuset togs inte om hand på ett bra sätt.

– Det var en gammal och utbredd uppgivenhet bland personalen att det inte finns så mycket att erbjuda den här patient­gruppen, säger Gertrud Helmersson, överläkare på medicinkliniken.

Människor med stroke och deras anhöriga fick vänta länge på akuten – på britsar som är svåra att ligga på när man har en förlamning – och se andra, mer prioriterade patienter gå före. De kunde också hamna på fel avdelning – exempelvis medicin­kliniken där det råkade finnas en säng ledig.

Även de så kallade TIA-patienterna, vars symtom kräver särskilt snabba ryck, fick vänta alldeles för länge. TIA står för transitorisk ischemisk attack och innebär att man har samma symtom som vid stroke men att symtomen försvinner inom ett dygn.

Kort sagt: Ingen tog ett helhetsgrepp och patienterna föll mellan stolarna. Inte minst när det var dags för utskrivning eftersom ansvarsfördelningen mellan sjukhuset, primärvården och kommunernas omsorg också var oklar.

Kartlade problemen
För sex år sedan togs därför ett beslut. Patienter med stroke måste tas om hand på ett mycket bättre sätt. Därför bildades en arbetsgrupp med representanter för alla inblandade yrkeskategorier från så småningom hela vårdkedjan, till exempel arbets­tera­peuter, läkare och sjukgymnaster.

Inledningsvis skedde arbetet inom sjukhusets väggar, sedan involverades även primärvården och kommunerna. Tillsammans började de kartlägga problemen för att hitta lösningar och beta av dem ett efter ett. Under årens lopp har medlemmarna i gruppen kommit och gått, allt efter vilka frågor som måste lösas. Arbetet pågår fortfarande.

– Ju mer vi håller på, desto mer upptäcker vi behöver göras, säger Gertrud Helmersson.
I takt med att gruppen hittade problem, tog de kontakt med berörda enheter som akutmottagningen, medicinavdelningen och sjukhusets neuroenhet för att bilda mindre arbetsgrupper tillsammans med verksamhetscheferna.

En av de viktigaste förändringarna är stroke­expressen som innebär ett slut på alla om­vägar. Numera åker så många patienter som möjligt med expressen, vilket innebär att de tas om hand direkt, på rätt ställe. De som kommer till akuten och har tydliga strokesymtom ska snabbt till röntgen och sedan snabbt till behandling på medicinklinikens särskilda strokeenhet. Förra året hamnade 80 procent av patienterna direkt på strokeenheten, men målet är 95 procent.

– Vi tog fram ett pm, gjorde det känt för alla och sjösatte det för ett par år sedan, säger Gertrud Helmersson.

Startade speciell dagvård
Även situationen för TIA-patienterna har förbättrats tack vare starten av en speciell dagvård som är ett grupparbete mellan sex olika verksamheter. Max ett dygn efter besöket på akuten får patienten komma till dag­vården och snabb­utredas. Detta gäller endast vardagar. Utredningen blir klar på mindre än en vecka, tidigare kunde det ta ett par tre veckor.

– Vi jobbar tillsammans med de andra klinikerna och kan till exempel kontakta en kärlkirurg på en gång, säger Gertrud Helmersson.

Sjukhuset har också kommit överens om spelreglerna med de vårdgivare som finns utanför väggarna och delat upp ansvaret. Yrkesverksamma patienter följs nu upp på strokeenheten, övriga på respektive vårdcentral.

Den tidigare lågprioriterade patientgruppen har till och med fått egna sängar på akuten som är mer bekväma att ligga i.

– Stroke drabbar många och innebär stort lidande. Därför är det väldigt positivt att deras status har höjts och det sker mycket nu i positiv riktning. Tidigare var de en bortglömd grupp, säger Anna Holsten, sjukgymnast på Vrinnevi­sjuk­husets neuroenhet.

Information och utbildning
En stor del av förbättringsarbetet har bestått av information och utbildning, både när det gäller personal, patienter och anhöriga. En särskild strokemanual för personalen om hur patienterna ska tas emot och behandlas har tagits fram. Distriktsläkare och kommunernas sjuksköterskor har fått gå fortbildning. Men fortfarande finns mycket kvar att göra.

– Vi jobbar vidare med hur vi kan förbättra omhändertagandet ännu mer. Patienter och anhöriga erbjuds utbildning och information, dels på strokeenheten, dels ett halvår efter utskrivningen, säger Gertrud Helmersson.

Även när det gäller rehabiliteringen behöver förbättringsarbetet fortsätta. Sjukhusets kartläggning har nämligen visat att det fortfarande finns vita fläckar i upptagningsområdet, till exempel Valdemarsvik.

– Möjligheten till rehabilitering ska vara lika överallt. Det ska inte spela någon roll var man bor, säger Anna Holsten.

Så gjorde vi

Problemet:

Dåligt omhändertagandet av strokepatienterna. Oklar ansvarsfördelning mellan sjukhuset, primärvården och kommunerna när det gäller uppföljning. Lång handläggningstid av patienter med transitorisk ischemisk attack.
Lösningen:
En arbetsgrupp med representanter för alla berörda yrkesgrupper från hela vårdkedjan jobbar sedan 2001 tillsammans för att kartlägga och åtgärda problemen fortlöpande i takt med att de dyker upp.
Resultatet:

80 procent av patienterna läggs in direkt på strokeenheten. Omhändertagandet har blivit mycket bättre. TIA-patienterna snabbutreds inom den nystartade dagvården som tar emot inom ett dygn.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News