Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Titthålstekniken ger sämre arbetsmiljö för personalen

Publicerad: 24 mars 2003, 13:05

Operatörer har fått sämre arbetsmiljö i takt med att titthålsoperationer blir vanligare. - Operatören står i en helt felaktig arbetsställning, säger Karin Hedberg, ergonom vid företagshälsovården för Kärnsjukhuset i Skövde.


Titthålsoperationer, endoskopi, innebär nya arbetsställningar för opererande läkare. När det gäller bukoperationer stod operatören tidigare alltid lutad över patienten med blicken riktad mot sina egna händer. Vid endoskopi står operatören ofta vriden, med blicken på en bildskärm som visar patientens bukhåla, samtidigt som det kirurgiska arbetet utförs med två instrument, som kan vara nära 40 centimeter långa.   Detta är helt fel ur ergonomisk synpunkt, menar Karin Hedberg. Hon har filmat opererande gynekologer vid Kärnsjukhusets kvinnoklinik och gjort en enkätundersökning kring deras upplevda kroppsliga obehag. Och operatörerna har besvär - i nacke, ländrygg och ögon.  - Beskrivningarna stämmer väl överens med vad jag kan se på videofilmerna, säger Karin Hedberg.  Hållare till kamera saknas ofta  Här är några exempel på ergonomiska brister kring titthålskirurgi:  * Redskapen är för långa. Ofta måste kirurgen stå med armarna brett isär, vilket är en belastning och försvårar precisionen.  * Det finns för få bildskärmar. Eftersom många personer i operationssalen måste se bilderna, placeras ofta skärmen så att det blir lite dåligt för alla.   * Bildskärmen placeras för högt. Genom att titta uppåt spärrar man upp ögat, vilket torkar ut det.   * Operationsborden är för höga. Vid titthålskirurgi spänns patienten fast och operationsbordet tippas sedan åt det håll som krävs för att kirurgen bäst ska komma åt operationsområdet. Patienten är alltså "halvstående" under operationen, och kirurgen måste ofta sträcka sig för att nå upp.   *Det saknas ofta kamerahållare. I dag brukar kameran som filmar bukhålan ofta hållas av en operatör under utbildning. Men att hålla en halvkiloskamera blickstilla under   ibland flera timmar är ergonomiskt helt fel.  Titthål på "fel" sida av patienten  På dessa områden kan ergonomin förbättras genom att man ser över operationssalarna. Men Svein-Erik Tronstad, överläkare vid kvinnokliniken vid Kärnsjukhuset och en av dem som genomfört studien, menar att det även finns anledning att se över operationsrutinerna. I dag är det till exempel vanligt att placera "portarna", titthålen, på "fel sida" av patientens buk, så att kirurgen måste sträcka sig över patienten.  Stig Ramel, ordförande i Svensk förening för minimalinvasiv kirurgi, håller med om att ergonomin är eftersatt i operationssalen.   - Vi har inte alls uppmärksammat den här frågan. Det har varit så mycket annat som legat i pipeline, till exempel utvecklandet av nya tekniker och operationsmetoder, säger han.  Hur har du det själv med belastningsskador?  - Jag har lite ont i axlarna och lite dålig rygg. Men det har ju alla kirurger, säger Stig Ramel.    Är ni lite yrvakna kring den här frågan?  - Jag tror inte ens att vi har vaknat. Vi ligger fortfarande i REM-sömn. Det verkar inte som om tiden är riktigt mogen för den här frågan.  Karin Hedberg påpekar att kirurgi av tradition har varit ett mansdominerat yrke. I takt med att andelen kvinnor ökar blir det mer påtagligt att exempelvis operationsborden är för höga och redskapen för långa.  - Jag har ett exempel på en kvinna som är 1,70 och som måste arbeta med händerna i axelhöjd, brett isär från kroppen, ibland flera timmar per dag, berättar Karin Hedberg.  Vid kvinnokliniken i Skövde försöker operatörerna numera tänka på hur de står när de arbetar.   - Men jag har fortfarande ont i nacken eftersom bildskärmen sitter för högt upp. Det jobbar vi på att förändra, säger överläkaren Fredrik Nordenskjöld.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev