Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Tjock vägg varnar om hjärtrisker för feta barn

Publicerad: 4 Oktober 2002, 14:47

Överviktiga barn har svårare att reglera sitt blodtryck om natten, de har en förstorad vänsterkammare och tre gånger så höga insulinnivåer jämfört med normalviktiga barn. Förändringarna är allvarliga förvarningar om att barnen senare i livet riskerar att insjukna i hjärt-kärlsjukdom.


tt fetma och högt blodtryck hos vuxna kan leda till hypertrofi, förstoring, av hjärtat vet man sedan tidigare. Men hur det ser ut hos barn har hittills inte varit känt.   Tillsammans med Staffan Mårild, barnöverläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, har Peter Friberg, professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, undersökt 19 överviktiga 13-åringar och 20 normalviktiga kontrollbarn i Göteborg.   Barnen insulinnivåer undersöktes, liksom deras blodfettshalter. Dessutom mättes blodtrycket med jämna mellanrum under 24-timmar.  Massan hos hjärtats vänsterkammare bestämde forskarna med hjälp av magnetresonanstomografi, MR. Samtliga barn var friska och inget av dem använde några mediciner.  Det visade sig att vänsterkammarmassan hos de överviktiga barnen var 22 procent större. De hade även ett högre systoliskt blodtryck under natten.  Insulinnivåerna var tre gånger högre och triglyceridnivåerna 58 procent högre jämfört med hos de normalviktiga barnen. Även kolesterolvärdena skiljde sig åt. Det skyddande HDL-kolesterolet var 19 procent lägre hos de överviktiga barnen, medan nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet var lika i de bägge grupperna.  - Jag blev överraskad över att vi så tidigt kunde hitta så stora skillnader. Ökad vänsterkammarmassa kan vara ett svar på förhöjda insulinnivåer och det förhöjda blodtrycket. Vad detta i förlängningen egentligen betyder vet vi inte i dag, men helt klart är att fetma hos barn är en allvarlig riskmarkör för att senare i livet insjukna i hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Friberg.   På senare tid har han  blivit alltmer intresserad av förebyggande insatser och av det som händer tidigt i livet.  Peter Friberg har tidigare studerat avvikelser i det autonoma nervsystemet, för att kunna förklara och tidigt förutsäga uppkomsten av sjukdomar i hjärta och kärl.   Framför allt skulle han tidigt vilja hitta riskbarn innan de insjuknar i kardiovaskulära sjukdomar. Peter Friberg beskriver flera tekniker som han vill använda i sin fortsatta forskning, bland annat för att studera kärlfunktionen hos barn.   Själv har han bland annat utvecklat en icke-invasiv metod som under en viss tidsperiod kontinuerligt mäter förändringar i blodtryck och hjärtfrekvens.   Avvikelser visar om samspelet mellan det pådrivande sympatiska nervsystemet och det bromsande   parasympatiska systemet är rubbat.   - Det är en mycket bra markör för kardiovaskulär sjukdom, säger Peter Friberg, som är nyligen hemkommen från London och ett års vistelse som gästprofessor vid universitetssjukhuset Institute of Child Health. Han har inlett ett nära samarbete med John Deanfield som är professor i barnkardiologi vid Great Ormond Street Hospital och som länge har arbetat med barn med hjärtfel.   John Deanfield har uppmärksammats för sin forskning om ateroskleros hos barn och ungdomar. Han har funnit att det går att identifiera tidiga förändringar i blodkärlen.   - De använder flödesmedierad vasodilatation, en speciell teknik för att på utsidan studera brachialisartären i överarmen med en ultraljudsprob. Metoden visar bland annat kärlets storlek, men också flödeshastigheten som ger ett mått på kärlens dynamik. Forskning på friska 10- åringar har visat att ju högre kolesterolvärden, desto stelare är kärlen, säger Peter Friberg.  Metoden har använts för att bland annat studera barn med höga blodfetter. Undersökningen tar bara en halvtimme och är en snabb riskmarkör för hjärtkärlsjukdom.  Peter Friberg beklagar att mer än 95 procent av sjukvårdsresurserna går till behandling av sjukdomar, medan bara en liten del satsas på prevention.  - Hur vi enkelt ska kunna hitta riskbarn i framtiden är en stor och viktig utmaning. En annan utmaning är hur vi ska intervenera. Vi vill nu gå vidare och undersöka fler barn och designa en prospektiv studie där vi kan följa barnen över tid. Det vore spännande att titta på vilka de fysiologiska effekterna skulle bli av livsstilsförändringar som kostintervention, säger han.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev