Tonåringar med cancer mår snabbt bättre än kamraterna

Forskare under ledning av Louise von Essen, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, har sedan början av 1999 följt ett drygt femtiotal tonåringar som fått en cancerdiagnos, och studerat hur dessa mår jämfört med jämnåriga kontroller. Forskarna har samlat in informationen via telefonintervjuer som genomförts vid definierade tidpunkter efter diagnostillfället.

Alla patienter rekryterades mellan fyra och åtta veckor efter diagnostillfället. Uppföljningar av patienternas hälsa efter ett år, 18 månader och två år har under fjolåret publicerats i tidskrifterna European Journal of Cancer och Psycho-Oncology. Planen är att följa patienterna upp till åtta års ålder.

- Huvudslutsatsen hittills är att det sker en tydlig förbättring av det psykologiska välbefinnandet hos de tonåriga cancerpatienterna med tiden. De har av naturliga skäl en klart sämre hälsa än kontrollpersoner vid diagnostillfället, men denna skillnad försvinner sedan successivt. 18 månader efter diagnos hade cancerpatienterna i stället en signifikant bättre hälsa än de jämnåriga kontrollpersonerna. Vad vi vet är detta den första studien som följt patienter i denna åldersgrupp över så lång tid och kunnat visa på en positiv hälsoutveckling, säger Louise von Essen.

- Tidigare studier har pekat på att ton­åringar mår sämst av alla cancerpatientgrupper. Vårt budskap är att de flesta ändå klarar sig bra, säger Louise von Essen.

En förklaring är, menar hon, att barn med cancer får mycket stöd inom och utanför vården.

- Den barnonkologiska vården präglas av stor vänlighet och välvilja. Om detta stöd skulle saknas vore det antagligen en katastrof för patienterna, säger Louise von Essen.

Det finns dock enligt studien stora skillnader i hur patienterna mår.

- Man får inte glömma att det finns patienter som mår riktigt dåligt. Men vi har inte sett något generellt samband mellan graden av medicinsk sjukdom och det upplevda välbefinnandet. Andra faktorer verkar vara mer avgörande, säger Louise von Essen.

Medan barn och tonåringar med cancer alltså får en jämförelsevis god vård i Sverige, tycks deras föräldrar i många fall fara illa. Louise von Essen och hennes medarbetare har i en annan studie kunnat konstatera att föräldrar till barn och ungdomar med cancer ofta drabbas av svår stress.

- Vi har sett att ungefär hälften av dessa föräldrar har ett behov av psykologhjälp, men långt ifrån alla erbjuds detta. Det är en stor brist att de som har detta behov inte identifieras.

- Det är mycket viktigt att vården tidigt analyserar hur en enskild familj kommer att klara situationen, och att resurser kanaliseras till de som antas få det svårt, säger Louise von Essen.