Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Trång kostym för svensk psykiatri

Publicerad: 14 maj 2008, 09:14

Svensk psykiatri får trots fagra löften om ökade resurser ­fortsätta att hålla igen för att ekonomin ska gå ihop. Enligt en enkät som Dagens Medicin har gjort går Landstinget Kronoberg längst i sparivern och har dragit ner sin budget för den psykiatriska vården med 12 procent i år.


Inte heller 2008 satsar svenska landsting och regioner på den psykiatriska vården. Enligt en enkätundersökning som Dagens Medicin har gjort är det bara ett fåtal som uppger att de ökar resurserna.

Många ökar visserligen de ekonomiska ramarna för verksamheterna, men i de flesta fall handlar det om justeringar i nivå med övriga verksamheter för att täcka stigande pris- och lönekostnader.

– Detta är en oroande utveckling. Som det ser ut har vi en situation där landstingen sakta men säkert drar ner på den psykiatriska verksamheten år efter år. De ökade resurser som man har talat om så länge är en myt. De enda ökade resurser baspsykiatrin får är tillfälliga projektpengar samtidigt som hela rambudgeten minskas, säger Christina Spjut, psykiater i Norra Stockholms psykiatri och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen.

Av de 19 landsting och regioner som har svarat på enkäten är det endast tre som uppger att de ökar budgeten för den psykiatriska vården, när stigande pris och lönekostnader har dragits bort.

Elva landsting och regioner står kvar på ungefär samma nivå som tidigare år medan övriga fem minskar resurserna.

Det landsting som drar hårdast i svångremmen är Landstinget Kronoberg, som drar ner budgeten med mellan 9 och 12 procent, beroende på hur man räknar. Se artikel här intill.

Enligt enkäten är det dock inte helt nattsvart. Örebro läns landsting ökar exempelvis sina resurser med 5 procent jämfört med året före.

Maher Kaldi, tillförordnad verksamhetschef vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, anser att det finns flera förklaringar.

– Frågan är inte enkel, men jag tror att en av de viktigaste orsakerna till att vi har fått ökade medel är att den psykiatriska vården i Örebro är helt skild från den somatiska. Eftersom våra politiker fördelar pengar direkt till psykiatrin och är medvetna om det stora behovet av psykiatrisk vård blir det också mer pengar som öronmärks för vår verksamhet, säger Maher Kaldi.

Clas olsson, chefekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting, anser att ekonomin i landstingen för närvarande är ganska god och har ingen förklaring till att en del sparar på psykiatrin.

– Man kan tycka att de senaste årens debatt borde ha gett vissa resursökningar, men vi pekar inte med hela handen och säger hur landstingen ska hantera sina pengar. Vår analys är dock att det inte alltid är brist på pengar som orsakar problem utan att det ofta handlar om andra saker i organisationerna, säger Clas Olsson.

I vårbudgeten, som regeringen presenterade den 15 april, aviserades att den under hösten kommer att lämna ett antal förslag för att förbättra den psykiatriska vården i Sverige. Regeringen betonar att det råder platsbrist inom psykiatrin och att vården spretar och inte alltid vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men den allra tydligaste signalen är att regeringen lovar kommuner och landsting mer pengar till psykiatri under 2009. Exakt hur mycket det handlar om vill socialminister Göran Hägglund (kd) inte avslöja. Men han uppger att det handlar om omfattande summor och nämner i sammanhanget att kostnaden för de förslag som lämnades av Anders Miltons psykiatri­utredning uppgår till cirka 1,5 miljarder.

– Inför att vi satsar pengar måste vi också se till att psykiatrin fungerar bättre. Det får inte bli så att vi häller nya friska pengar i ett illa fungerande system, säger Göran Hägglund.

Han betonar att en viktig faktor för att förbättra psykiatrin är att få samverkan mellan kommuner, landsting och stat att fungera bättre. Det är också viktigt att landstingen inte tar de pengar som psykiatrin får från staten, enligt Göran Hägglund.

– Vi har ju tyvärr tidigare sett oroande tecken på att en del landsting drar ner på sina egna insatser för psykiatrin när vi anslagit mer resurser. Det fordras ett gemensamt åtagande i den här frågan och då spelar Sveriges Kommuner och Landsting en avgörande roll, säger han.

Christina spjut vid Svenska psykiatriska föreningen anser dock att läget inom svensk psykiatri är allvarligare än på många år. Hon anser att det behövs mer än pengar för att komma runt problemen.

– Ökade pensionsavgångar, fortsatta neddragningar av verksamhet och ständiga organisationsförändringar gör att unga läkare och sjuksköterskor inte längre vill satsa på psykiatrin. Äldre psykiatriker börjar bli tveksamma till att stanna kvar i sin anställning tills de fyller 65. Det är kanske det största problemet, säger Christina Spjut.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev