Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Transfusion granskas efter dödsfall-blodgivaren var hivsmittad

Publicerad: 7 september 2006, 09:41

Socialstyrelsen utreder om två personer har avlidit till följd av blodtransfusioner med hiv-smittat blod. Även om risken är liten måste den, enligt myndigheten, utredas.


Den 17 juli upptäcktes att en blodgivare vid en av Stockholms blodgivningscentraler var hiv-smittad. Blodet från detta tappningstillfälle kasserades omedelbart och givaren remitterades till en hiv-mottagning.

Mannen har varit blodgivare sedan 2000 och har tidigare inte varit positiv i den hiv-testning som alltid görs vid blodgivning.

Socialstyrelsen har informerats om händelsen samt att blod från mannens tidigare tappningar den 11 januari och 7 april i år har givits till patienter som därefter har avlidit.

- Det är för tidigt att säga någonting om det finns ett samband mellan transfusionen och den eventuella hiv-smittan, det måste vi naturligtvis utreda, säger Torsten Mossberg, samordnare för blod­säkerhet på Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

Tidigare smitta borde upptäckts  Det finns en möjlighet att mannen kan ha varit hiv-smittad redan vid tappningen som gjordes i april, men att detta inte hunnit ge utslag i testerna.  - Hade han varit smittad i april så skulle detta sannolikt ha upptäckts på laboratoriet på Karolinska som använder ett kombinationstest som upptäcker hiv-smitta tidigt, säger Hans Gaines, laborator på Smittskyddsinstitutet, och expert på hiv-virus.

Men han tillägger att det alltid finns en liten felmarginal och att det därför är bra att det hela utreds.  - Det är extremt osannolikt att de kan ha avlidit av transfusionen även om den innehöll hiv-smitta, eftersom hiv inte leder till döden så snabbt, säger Hans Gaines.

Men innan saken är utredd vill Socialstyrelsen inte utesluta att eventuell hivsmitta ändå kan ha haft samband med att personerna avled.

Beroende på vilken typ av hiv-test blodcentralerna använder kan smitta i blodet upptäckas två till fem veckor efter smittillfället. Det finns alltså en period då blodgivaren kan vara smittad utan att veta om det och proverna kan påvisa det.

Ett test som kan upptäcka hepatit C eller hiv-smitta i blodet redan efter elva dagar, NAT-screening, används i dag rutinmässigt i de flesta västländer. Men kostnaderna för att införa testet i Sverige har ansetts för hög. Se Dagens Medicin nr 40/05.

Av säkerhetsskäl får exempelvis blodgivare som besökt delar av Asien eller Afrika inte lämna blod förrän efter tre månader.

Lättnader för homosexuella  Kraven på att blodgivare tar ansvar för att de inte är hiv-smittade kommer att öka med de nya föreskrifter för blodgivning som Socialstyrelsen nyligen haft ute på remiss, och som väntas bli klara senare i höst.

Där föreslås att homosexuella får ökade möjligheter att lämna blod. Visserligen ska, enligt förslaget, män som som har haft analsex eller oralsex med en annan man inte godkännas som blodgivare. Men samtidigt kan detta komma ifråga efter en karenstid på sex månader efter det tillfälle då mannen haft denna sexuella kontakt.

- Tidigare har vi inte haft någon sådan karenstid alls utan bara sagt att en man som har haft sex med en annan man aldrig får lämna blod, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Han tror att en föreskrift som öppnar för fler att bli blodgivare också ska öka följsamheten till  regelverket.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev