Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tre hjärtelektroder gav bättre resultat för hjärtsviktspatient

Publicerad: 18 november 2003, 13:02

Biventrikulär pacemakerbehandling där man använder tre hjärtelektroder istället för två gav tydligt förbättrad hjärtfunktion bland patienter med hjärtsvikt och halverade dessutom deras behov av sjukhusvård. Det visar en rapport från SBU Alert.


Biventrikulär pacemakerbehandling är en förhållandevis ny metod för att förbättra hjärtats pumpförmåga hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Den pacemaker som används har, förutom de två traditionella elektroderna till hjärtats högra förmak och kammare, även en extra elektrod som placeras i ett blodkärl ovanpå vänster kammare. Detta för att samordna sammandragningarna i kamrarna på ett bättre sätt.  I två studier där man har jämfört nyttan av behandling med biventrikulär pacemaker, där den inopererade pacemakern var omväxlande aktiv eller passiv, men även behandling med biventrikulär pacemaker och optimal läkemedelsbehandling hos cirka 500 patienter, visas ett positivt resultat för den nya tekniken.  - Studierna visar tydligt att tekniken förbättrar både arbetsförmågan och livskvaliteten för patienterna. Dessutom minskar den antalet vårddagar på sjukhus, vilket också är en viktig vinst. Ungefär 70-80 procent av patienterna svarar på behandlingen. Det vi behöver nu är ytterligare forskningsinsatser för att få fram överlevnadsdata, metodens långtidseffekter och bättre urvalskriterier för behandling, säger Cecilia Linde, verksamhetschef på kardiologiska kliniken vid Karolinska sjukhuset i Solna, som även har varit sakkunnig i arbetet med rapporten som tagits fram av SBU Alert.  SBU Alert är den enhet inom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som utför snabba bedömningar av risker, nytta och kostnader för nya medicinska behandlingsmetoder.  Ingreppet kan orsaka kärlskada  Graden av hjärtsvikt brukar delas in i fyra NYHA-klasser, vilket kan översättas till lätt, måttlig, medelsvår och svår hjärtsvikt. Enligt en av studierna förbättrades 68 procent i en grupp som hade medelsvår till svår hjärtsvikt och som hade försetts med biventrikulär pacemaker minst en NYHA-klass, jämfört med 38 procent bland dem som endast fick läkemedelsbehandling. Dessutom halverades antalet vårdtillfällen för dem som fick pacemakerbehandling.  Kostnaden för att installera en biventrikulär pacemaker uppskattas till cirka 50 000 kronor. Om alla i den potentiella målgruppen även skulle få en biventrikulär pacemaker, beräknas sjukvårdens kostnader öka med mellan en halv och 1miljard kronor årligen. Å andra sidan skriver rapportförfattarna att det minskade antalet vårdtillfällen för hjärtsvikt kan väga upp dessa kostnader.  En risk som rapporten tar upp när det gäller ingreppet är att man i samband med inläggningen av den tredje elektroden kan orsaka kärlskada.  - En förutsättning för att behandlingsmetoden ska ge de patientvinster som man hoppas på, är att metoden används vid stora centra där det finns möjlighet att bygga upp en skicklighet hos såväl operatör som övrig personal. Det är dock definitivt en metod som har framtiden för sig, säger Cecilia Linde.  Mattias Grundström Mitz 08-545 164 46  mattias.grundstrom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev