Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Trögt för sjukvården att överge pappersjournaler

Publicerad: 17 mars 2005, 15:01

Det är fortfarande långt kvar till en datoriserad sjukvård i Sverige. Bara drygt hälften av sjukhusens anställda använder datajournaler.


Flera landsting tar nu krafttag för att snabba upp utvecklingen. I dag använder cirka 55 procent av de anställda inom sjukhusvården datajournaler. Endast i nio landsting kan sjukhusen utbyta elektronisk journalinformation med primärvården. Och bara i vartannat landsting kan sjukhusklinikerna dela eller skicka elektronisk journalinformation mellan sig.

Det framgår av den kartläggning som Dagens Medicin gjort av hur långt införandet av datajournaler i sjukvården kommit. Undersökningen visar också att endast tre landsting kan kommunicera elektronisk journalinformation med de kommunala vårdgivarna fullt ut.

Dagens Medicins undersökning har gjorts med hjälp av enkäter till landstingens och regionernas centrala IT-chefer. En liknande kartläggning genomfördes för fyra år sedan. Då konstaterades att datoriseringen av sjukvården "går i snigelfart". Endast 20 procent av sjukhusens kliniker hade datajournal, och det var en siffra som inte ökat på tre år.

Förändrad bild  Årets kartläggning ger en mera positiv bild. Även om datoriseringen inte alls nått lika långt inom den slutna vården som i primärvården - som i princip är helt datoriserad - använder alltså cirka 55 procent av de sjukhusanställda i dag datajournaler.

Och antalet förväntas öka snabbt. Två landsting - Landstinget i Uppsala län och Landstinget i Sörmland - uppger till exempel att man kommer att vara uppe i 100 procent under 2005. Och Landstinget Kronoberg räknar med att nå 100-procentsmålet i slutet av 2006 - trots att endast 20 procent av de sjukhusanställda använder datajournaler i dag.

Att datoriseringen av sjukhusen nu går i allt snabbare takt bekräftas av en rapport från Slit, Sveriges landstings IT-chefer.

I rapporten "Sjukvårdens IT-nyckeltal" sägs att redan nästa år, alltså 2006, förväntas närmare 90 procent av den slutna vården använda datoriserad vårddokumentation.

Också inom nätverksorganisationen Carelink är man medveten om det arbete som nu pågår på sjukhusen.

- Efter en mycket trög start har nu datoriseringen tagit fart på allvar på sjukhusen. Men fortfarande råder skillnader mellan landstingen. På vissa sjukhus används datajournaler rutinmässigt, medan man på andra håll precis kommit igång, konstaterar projektledare Åsa Schwieler.

Hon vill dock inte tala om ett A- och ett B-lag. Även om man kommer igång sent, går det att haka på, menar hon.

- Vissa landsting har nog också medvetet valt att avvakta när det gäller att införa datajournaler på sjukhusen, för att hoppa på senare när man tagit del av andra landstings erfarenheter, säger Åsa Schwieler.

I gång senast 2007  Ett landsting som har legat lågt är Landstinget i Kalmar län. Här använder i dag bara några få procent av de sjukhusanställda datajournaler. En närmare förfrågan visar dock att ett nytt journalsystem köpts in och ska införas i höst. Senast 2007 ska samtliga vårdenheter i landstinget, både inom primärvården och slutenvården, använda det nya IT-stödet.

Landstinget i Västmanland står i också begrepp att gå ifrån pappersjournaler på sjukhusen. En upphandlingen pågår och liksom i Kalmar är tanken ett gemensamt IT-stöd ska införas i hela landstinget.

Ett gemensamt journalsystem för hela landstinget är inte bara något man satsar på i Kalmar och i Västmanland. Av kommentarer som lämnats i samband med Dagens Medicins enkät framgår att detta är den bärande tanken hos åtminstone ytterligare nio landsting.

Vissa har redan infört ett gemensamt system, medan andra håller på eller ligger i startgroparna.

Landstinget i Gävleborg är ett av dessa. Här har man valt nya Soarian (Melior 2) från Siemens. Inom den slutna vården använder 95 procent av personalen datajournaler, och då Melior 1.5. I primärvården förekommer däremot flera olika journalsystem. Samtliga system kommer nu att ersättas med Soarian.

-Det handlar inte bara om ett journalsystem, utan det är ett helt verksamhetsstöd för hälso- och sjukvården. Det innebär ett paradigmskifte, ett helt nytt sätt att tänka och se på datorstöd i verksamheten. Vi börjar ett införande vid årsskiftet 2006-2007, säger Kenneth Nilsson, IT-chef i Landstinget Gävleborg.

Att flera landsting går från mångfald mot enhetlighet, är en utveckling som Åsa Schwieler på Carelink varmt välkomnar. Men att driva utvecklingen så långt som till att alla landsting ska ha samma elektroniska journalsystem tror hon inte på.

- I Storbritannien är man ju inne på den lösningen. Men vi i Sverige befinner oss i ett annat läge, eftersom vår sjukvård är betydligt mer datoriserad. Det går inte att kasta ut alla dessa investeringar och börja om från början. Dessutom är det bra med konkurrens, att det finns olika leverantörer, säger hon.

Så även om det blir större enhetlighet inom ett landsting, kvarstår problemet hur de olika landstingen ska kunna kommunicera elektronisk journalinformation mellan sig, liksom med kommunala vårdgivare.

- Därför är det angeläget att det kommer fram gemensamma riktlinjer som talar om hur detta utbyte ska gå till, anser Åsa Schwieler.

Driver flera projekt  Carelink arbetar för närvarande intensivt med detta. Ett av projekten går under namnet Riv (Regelverk för elektroniskt informationsutbyte inom vård och omsorg). Ett annat är Pall-projektet (Patientens läkemedelslista). Carelink deltar också i arbetet med en nationell patientöversikt.

Enligt Åsa Schwieler har synen på IT i vården ändrats markant de senaste åren. Utvecklingen drivs inte längre av eldsjälar som vill "rädda" vården med hjälp av den nya tekniken, säger hon.

- Samtidigt som IT blivit ett mera oglamoröst verktyg för verksamhetsutveckling, har man i landstingen på allvar fått upp ögonen för potentialen. Tidigare fokuserade man på kliniknivån. I dag är man mera intresserad av övergripande lösningar, säger Åsa Schwieler, som menar att vården är på väg mot den nationella patientöversikten och en nationell IT-infrastruktur för vård och omsorg.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev