Trots bra värden och mycket motion ökar kvinnors stress

Det är Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Lauren Lissner, professor i epidemiologi, leder undersökningen. Den bygger i sin tur på den stora populationsstudie på kvinnor som Calle Bengtsson, numera professor emeritus, startade i slutet av 1960-talet och som pågått sedan dess.

1 462 kvinnor i åldrarna 38-60 år, slumpvis utvalda ur Göteborgs befolkning, har följts sedan starten 1968-1969. Kvinnorna har under årens lopp fått svara på en mängd olika frågor om sitt liv och om hur de mår, samtidigt som hälsoundersökningar har gjorts. En del ytterligare kvinnor har också kommit med i studien.

2004 började Cecilia Björkelund och Lauren Lissner att rekrytera nya kvinnor till undersökningen. Sammanlagt 500 kvinnor, i åldrarna 38 och 50 år, tillkom. Tanken är att ställa samma frågor till dem som ställdes till de kvinnor som var 38 och 50 år 1968, och sedan se vilka förändringar som har skett.

En förändring blev uppenbar redan när kvinnorna skulle rekryteras till undersökningen: Kvinnor i dag har mycket lite tid över till att svara på frågor från vetgiriga forskare.

- Kvinnor i 38-50-årsåldern är oerhört upptagna, de har massor med uppgifter, säger Cecilia Björklund.

Tidiga morgnar eller sena kvällar var villkoren för att många över huvud taget skulle kunna vara med. Tiderna har förändrats sedan 1968 - då arbetade 40 procent av kvinnorna i undersökningen i hemmet, i dag yrkesarbetar så gott som alla.

Intervjuerna har nyligen avslutats och Cecilia Björkelund och hennes medarbetare befinner sig i början av analysen av resultaten. Men några ganska förvånande saker är redan nu tydliga.

För det första tycks inte den så kallade fetmaexplosionen ha ägt rum, åtminstone inte bland dessa kvinnor i Göteborg.

- Vi ser det inte hos 38- och 50-åringarna. De väger mer, men är också längre. BMI, kroppsmasse­index, ligger kvar på samma nivå som 1968, säger Cecilia Björkelund.

Varför dessa kvinnor inte är mer överviktiga vet hon inte än, men en teori är att de helt enkelt inte har tid att gå upp i vikt:

- De är mitt i livet, de jobbar jättemycket, motionerar jättemycket, har barn att ta hand om - de är fullt upptagna.

Cecilia Björkelund flaggar också för möjligheten att resultaten delvis kan bero på mätfel - denna gång har bara 60 procent av det representativa urvalet kvinnor deltagit i undersökningen. I den första undersökningen, 1968-1969, låg deltagandet på 90 procent. Det kanske är så, resonerar Cecilia Björkelund, att de kvinnor som är allra mest stressade och kanske också har högre BMI eller andra tecken på ohälsa inte har kunnat eller velat delta.

Men upptäckten att BMI ligger kvar på samma nivå som 1968 stämmer också med en annan observation - kvinnor i dag motionerar mycket mer utanför arbetstid.

- 1968 var det 10-15 procent av kvinnorna som hade någon fysisk aktivitet utanför arbetet, nu ligger det betydligt högre, säger Cecilia Björkelund.

Andra positiva fynd är att kvinnornas genomsnittliga blodtryck har gått ner, både systoliskt och diastoliskt. Ändå äter kvinnor i dag inte mer blodtryckssänkande medicin.

Sänkningen är tydligast bland de kvinnor som motionerar, men gäller även generellt.

Värdena för blodfetter har också minskat och nivåerna för det "goda" HDL-kolesterolet har ökat jämfört med 1992-1993, då denna typ av kolesterol började mätas på kvinnorna i Göteborgsundersökningen.

Dessutom röker kvinnor betydligt mindre i dag än 1968-1969, visar de nya siffrorna.

- Och det beror inte på att de snusar mer, säger Cecilia Björkelund.

Men till skillnad från kvinnorna som var 38 och 50 år   1968-1969 är dagens Göteborgskvinnor i samma åldrar betydligt mer stressade. Cecilia Björkelund vill inte ge några siffror, men säger att det är signifikant fler som lever under stress idag.

Kvinnorna i undersökningen har fått svara på frågan om de har upplevt svår stress, med symtom som oro, ångest och sömnsvårigheter, och hur ofta.

Frågan är varför - och hur den höga stressen går ihop med att kvinnornas blodtryck samtidigt har sjunkit.

- Det är ju så med epidemiologiska undersökningar, att vi får reda på hur det är, men inte riktigt varför, säger Cecilia Björkelund.

Men några svar kan förhoppningsvis den fortsatta analysen ge. Bland annat har kvinnorna fått svara på frågor om hur de ser på sig själva som personer och om hur de ser på sin egen hälsa.

Denna sista fråga ställdes inte till kvinnorna i den ursprungliga Göteborgsundersökningen, men har ställts i de uppföljningar som gjorts från och med 1980-1981.

Ett annat område som ska studeras närmare är maten - både hur kosten har förändrats och själva måltidsvanorna.