Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Trots fåtal prövningar är många AT-läkare rädda för HSAN

Publicerad: 12 september 2003, 09:14

Mer än varannan ung läkare anser att risken att bli anmäld till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, är stor. Men en genomgång som Dagens Medicin gjort visar att endast ett par procent av fjolårets anmälningar till HSAN rör AT-läkare.


Förra året prövades 86 AT-läkare som anmälts till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Av dessa fick sex en disciplinpåföljd - samtliga en erinran - medan övriga 80 friades eller avskrevs. Det visar en genomgång av samtliga ärenden för år 2002.

Endast en av anmälningarna kom från Socialstyrelsen. I övriga fall var det patienten eller de anhöriga som stod bakom anmälan. Vidare riktades den stora majoriteten av anmälningarna mot AT-läkare som gått jour, ofta nattjour och primärjour, på sjukhusens kirurg- och medicinkliniker.  Några av AT-läkarna hade påbörjat sin primärjour efter endast ett par veckors AT-tjänst. En av läkarna skriver till exempel: "Jag hade just påbörjat min tjänst som AT-läkare vid sjukhuset och min erfarenhet av dylika bedömningar var begränsad." En annan läkare påpekar: "Jag hade vid detta tillfälle tjänstgjort på kliniken i tre dagar och höll på att inskolas på akuten."  Bristande erfarenhet hos AT-läkaren är det dock bara två anmälare som direkt tar upp. I det ena fallet frågar anmälaren: "Är det korrekt och enligt hälso- och sjukvårdslagens intentioner att låta unga oerfarna at-läkare ansvara för den psykiatriska akutvården vid sjukhuset?" I den andra anmälan refereras till en "osäker AT-läkare" som sticker fem gånger för att göra ett ryggmärgsprov.  hsan betonar dock i en handfull fall att det rör sig om at-läkare med begränsad yrkeserfarenhet, och att detta måste ses som en förmildrande omständighet. I ett fall innebär detta till exempel att nämnden väljer att ge en erinran i stället för en varning.  Endast en av de prövade AT-läkarna anklagar uttryckligen sjukhuset för dess dåliga rutiner och brist på stöd. I sin inlaga till hsan skriver läkaren bland annat: "Den introduktion och handledning som gavs, gav ingen tydlig rutin för när bakjouren ska kontaktas."  Just kontakterna med bakjouren är något som Ansvarsnämnden väger in i sin bedömning. Att vända sig till bakjouren i tveksamma situationer är "ett måste", enligt nämnden. I hälften av de fall där anmälan ledde till en disciplinpåföljd, hade at-läkaren inte gjort detta.  - Det är oftast de AT-läkare som inte kontaktat bakjouren som blir fällda. I stället för att konsultera en erfaren kollega har läkaren försökt fixa det på egen hand, vilket alltså inte är att rekommendera, säger Bo Örneryd, avdelningsdirektör på HSAN:s kansli i Stockholm.

Endast 13 av anmälningar år 2002 rörde AT-läkare inom primärvården. En förklaring till detta är, enligt Bo Örneryd, att den sex månader långa placeringen i allmänmedicin ligger sist i AT-blocket, då läkaren fått större erfarenhet.  Bland de 86 anmälningarna är det några sjukhus som återkommer mer än två gånger, bland andra Södersjukhuset, Huddinge universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset.  - Att stora sjukhus tenderar att dra på sig fler anmälningar beror helt enkelt på att dessa sjukhus tar emot fler patienter, säger Bo Örneryd.

Trots att det är få AT-läkare som blir anmälda, och ännu färre som fälls, är oron för att bli föremål för HSAN:s prövning en stressfaktor som präglar de yngre läkarnas vardag. Det framgår av de två enkätundersökningar som Sylf, Sveriges yngre läkares förening, genomförde 2000 och 2001.  - Undersökningarna visade att mer än varannan ung läkare anser att risken att bli anmäld till HSAN är stor. Drygt 45 procent upplever att den risken är en påfrestning i arbetet, säger Jan Larsson, kanslichef på Sylfs kansli i Stockholm.  För att undvika en anmälan och hålla ryggen fri vid en eventuell prövning, använder sig unga läkare av olika strategier. Enkätsvaren berättar om tveksamma undersökningar och överdrivna journalanteckningar.  - Unga läkare använder cirka 10 procent av sin arbetstid till aktiviteter som de själva anser vara "överdrivet försiktiga". Nästan 20 procent av röntgen- och laboratorieundersökningarna betecknas som kliniskt tveksamma, säger Jan Larsson.  De få läkare som faktiskt blir anmälda upplever händelsen som omskakande och chockerande, och man saknar stöd från kollegor och chefer, visar Sylfs enkäter. Många känner sig kränkta och orättvist behandlade. Andra blir förvånade eftersom de upplevt att de haft en bra kontakt med patienten.  Det är dock sällan som en anmälan mot en AT-läkare berör just patientbemötandet. Endast fyra av de 86 anmälningarna mot AT-läkare förra året handlade om detta. I stället handlade majoriteten av anmälningarna om diagnostik och behandling.

- Yngre läkare har en mindre konservativ attityd och är ofta bättre på att bemöta patienterna än äldre kollegor, anser Jan Larsson.  Och trots att flertalet av de AT-läkare som blev anmälda förra året hade gått jour vid det aktuella tillfället, upplevs jourtjänstgöringen sällan som ett problem av AT-läkarna själva.  - Vår senaste AT-enkät visar till exempel att de flesta AT-läkare tycker om att få ett stort eget ansvar. Själva förutsättningen är förstås att det finns en fungerande bakjour som ställer upp, säger Jan Larsson.  Enligt Jan Larsson och Sylf innebär risken att bli anmäld till HSAN ändå ett stort arbetsmiljöproblem för unga läkare. Sylf ifrågasätter också om dagens HSAN-system verkligen främjar patientsäkerheten. Ett av argumenten är att det är svårt för verksamheten att dra lärdom av kritik och misstag när systemet så ensidigt fokuserar på den enskilde läkaren.  - Dagens system är värdelöst om man ser till patientens säkerhet. Inte heller får patienterna utlopp för sin frustration eller önskan om kommunikation. Man glömmer lätt bort att HSAN inte tar ställning till om en patient blivit kränkt eller inte, utan bara undersöker om det begåtts något medicinskt fel, säger Jan Larsson.  Läkarförbundets förslag till nyhanteringsordning för patientkritik, anmälningar och avvikelserapporter, är därför något som Sylf ställer sig bakom. I utredningsarbetet har Läkarförbundet tittat på hur andra organisationer, som till exempel flyget, hanterar incidentrapportering och säkerhetsfrågor.  Förbundet ifrågasätter egentligen inte HSAN:s roll och funktion, men vill att det inrättas obligatoriska så kallade lokala kontaktinstanser, ute i sjukvården. Tanken är att patienten ska kunna möta läkaren och andra företrädare för vården, och i lugn och ro diskutera den inträffade händelsen.  - På så sätt kan man förhoppningsvis klara ut missförstånd och problem, samtidigt som verksamheten direkt får tillgång till patienternas kritik och kan rätta till det som är fel. Men om patienten även efter de lokala kontakterna vill göra en anmälan till hsan och utkräva enskilt ansvar, ska detta vara möjligt på samma sätt som i dag, förklarar Margareta Berg, förbundsjurist på Läkarförbundet.  I sitt förslag vill Läkarförbundet också begränsa Socialstyrelsens anmälningsskyldighet till HSAN till de fall där det finns skäl för prövotid, inskränkning i förskrivningsrätten eller indragning av legitimationen.  - I dag är Socialstyrelsen skyldig att anmäla även disciplinärenden, det vill säga händelser som kan leda till en erinran eller varning. Men denna negativa koppling mellan avvikelserapportering och eventuell påföljd gör att personalen drar sig för att rapportera in avvikelser, säger Margareta Berg.  Hon tror att den nya modellen skulle öka säkerheten i vården i och med att man får kännedom om fler avvikelser.  Bo Örneryd ställer sig dock tveksam till ändringar i det rådande systemet, eftersom det bland annat skulle kunna leda till mer byråkrati och större kostnader.  Han är van att höra argumentet att till exempel flyget skulle ha ett bättre system för incidentrapportering och ett mer effektivt säkerhetsarbete. Men detta är bara en myt, anser Bo Örneryd.  - Jag kanske sticker ut hakan, men min uppfattning är att den svenska modellen för patientsäkerhet är bäst i världen. Det är ett billigt och effektivt system, säger han.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev