Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tuffa granskningar ska ge bättre utbildning

Publicerad: 1 mars 2005, 10:54

I mitten av februari offentliggjordes resultatet från landets fyra första AT-inspektioner. Genomsnittsbetygen varierar mellan 1,4 och 1,8, på en fyrgradig skala där 0 poäng står för väsentliga brister och 3 poäng för utmärkt.


AT-inspektioner är en ny företeelse. Startskottet gick först våren 2004. De fyra sjukhus med tillhörande primärvård som hittills genomgått en AT-inspektion är Länssjukhuset i Kalmar, Centralsjukhuset Kristianstad och NU-sjukvården som omfattar Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus.

- Det är totalt åtta olika områden som har bedömts, och normalpoängen är tänkt att ligga mellan 1-2 poäng på varje område. 3 poäng får man bara om något är exceptionellt bra, säger utredare Hanna Wijk på Läkarförbundets kansli i Stockholm.

Ytterligare åtta sjukhus har anmält sig för inspektion: Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Lasarettet i Motala, Universitetssjukhuset i Örebro, Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Östersunds sjukhus.

- Enligt planen ska de tre sjukhusen i Landstinget i Östergötland inspekteras innan sommaren. De övriga fem sjukhusen blir nog inte aktuella förrän i höst, säger Hanna Wijk.

Hittills har alltså fyra inspektioner genomförts och åtta är inplanerade - är det ett bra eller dåligt resultat?

- Intresset från sjukhusens sida är det inget fel på. Däremot tar hela processen längre tid än vad vi hade trott. Det kan ta ett halvår, eller ännu längre tid, från det att ett sjukhus anmäler sitt intresse till dess att själva inspektionen kan äga rum. Det är så mycket som ska klaffa, förklarar Hanna Wijk.

Som exempel nämner hon att pengar för en inspektion, drygt 60000 kr, måste reserveras i sjukhusets budget. En annan svårighet kan vara att hitta hitta datum för inspektionen som passar alla inblandade.

- Sjukhusen ser dessutom väldigt olika ut. Därför måste vi anpassa inspektionsmodellen efter det enskilda sjukhusets förutsättningar och organisation. Också detta tar viss tid, förklarar hon.

Resultatet från en AT-inspektion är inte tänkt att vara en hemlighet utan ska offentliggörs. För några veckor sedan släpptes de första siffrorna på Läkarförbundets hemsida.   Hittills har dock inte Hanna Wijk fått några samtal från blivande AT-läkare som varit intresserade av att få veta mer om resultaten.

- Jag tror inte att man riktigt känner till det här med AT-inspektioner ännu, säger hon.

Ett av de sjukhus som varit med om den tuffa kvalitetsgranskningen är Länssjukhuset i Kalmar. Genomsnittsbetyget blev 1,4. Det var ett lite sämre betyg än väntat, men ändå okej, tycker AT-studierektorn och överläkaren Thomas Lavergren, som själv har tagit initiativ till inspektionen.

- Jag ser den frivilliga AT-inspektionen som ett viktigt kvalitetsinstrument. Den ger sjukhuset en neutral och och rättvis bedömning, och fokuserar på sådant som fungerar bra och sådant som måste förbättras, tycker han.

Thomas Lavergren är själv utbildad AT-inspektör, men granskningen av det egna sjukhuset gjordes av två utomstående inspektörer. Totalt i landet finns i dag sju utbildade AT-inspektörer.

Det var i slutet av september förra året som inspektionen ägde rum. Den varade i två dagar och involverade ett 70-tal personer, däribland AT-läkare, verksamhetschefer och studierektorer.

I sin skriftliga rapport skriver man att AT i Kalmar genomgående håller god kvalitet. Men det finns utrymme för förbättringar. Bland annat måste handledningen på kirurgikliniken bli bättre. Och AT-läkarna måste få öronmärkt tid för egen utbildning fyra timmar i veckan. Därtill tycker inspektörerna att den 18,5 månader långa AT-tjänstgöringen bör utökas med ytterligare två veckors ortopedi, två veckors kirurgi och fyra veckors medicin.

Genomsnittsbetyget blev alltså 1,4. Det är lite synd, tycker Thomas Lavergren, att betygssättningen inte visar de plus som inspektörerna informellt satte.

- Vi fick till exempel 2+ för verksamhetens allsidighet, och 1+ på organisation av AT-tjänstgöringen liksom för utbildningsklimatet, berättar han.

Tillsammans med sjukhusledningen diskuterar nu Thomas Lavergren vilka förändringar som ska göras. Samma diskussioner pågår också vid Norra Älvsborgs sjukhus, NÄL, i Trollhättan. Här ägde AT-inspektionen rum i mitten av oktober förra året.

NÄL och Uddevalla sjukhus granskades var för sig, trots att de rent administrativt är ett sjukhus under namnet NU-sjukvården.

- Vi fungerar som två sjukhus men alla AT-läkarna gör placering på både NÄL och Uddevalla. Därför var det naturligt att beställa två inspektioner, säger överläkare Per Persson, AT-studierektor vid NÄL.

Genomsnittsbetyget för NÄL blev detsamma som för Länssjukhuset i Kalmar, det vill säga 1,4. Per Persson är i stort sett nöjd med resultatet.

- Det är ett rimligt betyg. Tack vare inspektionen blir svaga punkter tydliga. Jag tror också att det är en positiv signal till blivande AT-läkare att sjukhuset frivilligt väljer att bli kvalitetsgranskat. Det visar att vi är öppna för förändringar, säger han.

Genom AT-inspektionen får man också ett underlag som kan användas i kommunikationen med beslutsfattarna, menar Per Persson. För att kunna erbjuda en maximalt bra utbildning måste det ju finnas tid för handledning, sit-ins, utvärderingssamtal och annat, betonar han.

AT-utbildningen vid NÄL fick bra betyg när det gäller verksamhetens allsidighet, läkarstabens kompetens och den teoretiska utbildningen. Per Persson tycker dock att den så kallade instruktionshandledningen glöms bort i bedömningen.

- Inspektörerna tittar på hur pass bra sjukhuset uppfyller målbeskrivningen för AT. Jag skulle vilja att man tydligare bedömer den kliniska handledningen, alltså den kunskap som i det praktiska arbetet överförs mellan den erfarne läkaren och utbildningsläkaren, säger han.  ............................................

Fyra sjukhus har hittills genomgått en AT-inspektion.   Så här löd inspektörernas sammanfattande omdömen:

Uddevalla sjukhus  Snittbetyg 1,8 (2-2-3-1-2-1-2-1)  "Uddevalla sjukhus har en struktur som ger AT-läkaren bred utbildning med goda möjligheter till individuell planering. Det finns en uttalad ambition att erbjuda utbildning av hög kvalitet. I denna medvetna och tydliga satsning finns en viss förbättringspotential kvar beträffande utbildningsprocessen framför allt inom den slutna somatiska vården."

(I Sylfs AT-ranking 2004 hamnade sjukhuset på 46:e plats.)

Norra Älvsborgs länssjukhus, NÄL  Snittbetyg 1,4 (2-2-1-1-1-1-2-1)  "NÄL har med sin mångsidighet goda möjligheter att bli ett attraktivt AT-sjukhus. Det finns också en stark ambition att förbättra utbildningen. En förutsättning för detta är att utbildningsprocessen blir tydlig och att utbildningsansvarigas uppdrag definieras. Detta är redan genomfört med gott resultat inom psykiatri och primärvård."

(I Sylfs AT-ranking 2004 hamnade sjukhuset på 54:e plats.)

Centralsjukhuset Kristianstad  Snittbetyg 1,6 (2-2-2-1-1-1-2-2)  "AT-utbildningen i Kristianstad är välstrukturerad, genomtänkt och uppskattad av AT-läkarna. Handledning och feedback kan förbättras liksom viss teoretisk utbildning. AT-läkarna känner sig väl omhändertagna."

(I Sylfs AT-ranking 2004 hamnade sjukhuset på 40:e plats.)

Länssjukhuset i Kalmar  Snittbetyg 1,4 (2-2-1-1-1-1-2-1)  "Sjukhuset och primärvården i Kalmar har god bemanning och även i andra avseenden en struktur som ger förutsättningar för AT-utbildning av god kvalitet. Förbättringspotential finns dock vad gäller handledning, kunskapsutvärdering, utbildningsklimat och teoretisk utbildning."

(I Sylfs AT-ranking 2004 hamnade sjukhuset på 13:e plats.)

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev