Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tumme pålitligare än id-kort för säker strålbehandling

Publicerad: 16 augusti 2006, 08:52

KARLSTAD. Utan patientens fingeravtryck går det inte att starta strålbehandlings-apparaterna vid Central-sjukhuset i Karlstad. Det är det andra sjukhuset i världen som investerat i en utrustning för fingeravtrycksläsning.


Patienten låg redo och personalen skulle just starta strålbehandlingen när misstaget uppenbarades. Patienten på behandlingsbordet var inte den person som var uppe på dataskärmen ute i kontrollrummet på strålbehandlingsavdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad.

- Det är ett sådant misstag som bara inte får hända, konstaterar Pelle Postgård, sjukhusfysiker vid avdelningen.

Det ansåg också tillsynsmyndigheten Strålskyddsinstitutet, som krävde åtgärder för att liknande tillbud inte skulle inträffa igen.

Avdelningens sjukhusfysiker började spana  efter olika tekniker för identitetskontroll. Det ledde till kontakt med ett finländskt företag, Deltabit i Kuopio i östra Finland, som tillverkar fingeravtrycksläsare för nyckel­lösa säkerhetssystem åt företag.

- Deltabit hade i samarbete med universitetssjukhuset i Kuopio börjat utveckla ett system anpassat för sjukvården. Vi är det andra sjukhuset i världen som har installerat deras id-system med fingeravtrycksläsare, berättar Pelle Postgård.

Centralsjukhuset har investerat drygt 120 000 kronor i fyra stationer för id-kontroll som är kopplade till strålbehandlingsavdelningens datasystem.

Först av allt får patienten registrera sina fingeravtryck. Det sker vid samma tillfälle som strålfälten ställs in vid strålsimulatorn. Patienten får visa sin legitimation och placerar sedan ett av sina fingrar på en liten scanner.

- Höger tumme är det finger som vi använder mest, men vi brukar registrera både höger och vänster tumme så vi har en i reserv om något skulle hända, berättar Sofia Kopf, sjukhusfysiker.

Dagens Medicins utsända får prova att registrera fingeravtrycket på sin högra tumme. För att fingeravtrycket ska registreras i systemet placeras fingret fyra gånger på scannern.

Det första försöket misslyckas, men sedan ger apparaten grönt ljus.

- Torr hud kan göra det svårare att registrera avtrycket, säger Sofia Kopf.

Även personer som arbetat hårt med händerna och slitit ner sina fingertoppar är besvärligare att registrera.

Om registreringen skulle misslyckas helt får strålsjuksköterskorna begära legitimation och använda sina egna tummar för registrering. Hittills har de dock bara gått bet på en enda patient.

Nästa kontroll görs inne i behandlingsrummet. Inte förrän patientens fingeravtryck är avläst och godkänt kan behandlingen genomföras.

- Det går över huvud taget inte att starta linjäracceleratorn om patientens fingeravtryck inte stämmer med det som har lagrats, berättar Pelle Postgård.

När fingeravtrycket är avläst lagras det i en databas som är kopplad till patientens journal.

Nästa steg i utvecklingen av tekniken är att patienten redan i väntrummet ska kunna anmäla sin ankomst genom att lägga sin  tumme mot fingeravtrycksläsaren i väntrummet.

- När den funktionen är levererad kommer vi i kontrollrummet att få en signal om att patienten är på plats, berättar Lotta Gustafsson, avdelningschef på strålbehandlingen.

På Centralsjukhuset i Karlstad strålas ett 50-tal patienter dagligen. Vissa cancerformer, som bröst- och prostatatumörer, kräver ett stort antal behandlingar - patienten får återkomma 30-40 gånger och lägga sig under den stora linjäracceleratorn.

- Med det nya id-kontrollsystemet slipper vi begära legitimation varje gång för att kontrollera att patienten på bordet överensstämmer med informationen i kontrollrummet, säger Lotta Gustafsson.

Det är ett manuellt moment mindre, vilket sparar tid, samtidigt som personalen slipper proceduren att kräva legitimation av en patient de redan känner väl.

Även universitetssjukhuset i Kuopio använder sitt id-system med fingeravtrycksläsning för strålbehandling av cancersjuka.

- Men även andra typer av behandlingar som upprepas under lång tid, och där säkerhetskraven är höga, borde ha nytta av ett system som detta, säger Pelle Postgård och nämner dialys som ett exempel.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News