Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tumme upp för nya vårdskadeföreskrifter

Publicerad: 23 december 2016, 09:36

Socialstyrelsen fick skarp kritik, återkallade, gjorde om, och får nu ganska grönt ljus för föreskrifterna om att utreda vårdskador.

Mindre syndabockstänk och bättre möjligheter att fokusera på allvarliga vårdskador. Det är två orsaker till att landsting, organisationer och myndigheter ser positivt på Socialstyrelsens nya vårdskadeföreskrifter.

Ämnen i artikeln:

Socialstyrelsen

I januari 2016 skulle nya föreskrifter om hur vårdskador skulle utredas och anmälas ha börjat gälla – men i november 2015 återkallades de. Socialstyrelsen hade bland annat fått skarp kritik från professionen för att det inte gjordes tillräckligt tydlig skillnad i utredningskraven mellan allvarliga vårdskador och sådana som inte är lika allvarliga. I höstas skickades en ny version ut på remiss, och nu är remisstiden slut. De drygt 70 landsting, intresseorganisationer och myndigheter som hittills lämnat svar är i stort positiva. Framförallt påhejas just den del som innebär att en utredning ska anpassas efter vårdskadans allvarlighetsgrad, och att fokus nu riktas mot ”allvarliga händelser och utredningen av dessa”, som Akademiska sjukhuset skriver.

Flera understryker och uppmuntrar också att en utredning kan fokusera på positiva aspekter som förhindrat eller mildrat en vårdskada. Detta är ”helt i linje med utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet, att lära av det som blev rätt”, skriver Läkaresällskapet. Enligt den tillbakadragna föreskriften skulle det bedömas huruvida personalen utfört sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Denna formulering är nu struken vilket bland andra Läkaresällskapet är positiva till, eftersom det anses innebära ”en återgång till individsyn och syndabockstänkande.”

En rad remissinstanser har dock synpunkter på hur kunskaperna som framkommer vid en utredning ska spridas. Vårdförbundet vill införa en bestämmelse som gör att den som anmäler vårdskadan ska få reda på hur utredningen går, och Region Halland tycker att även personal som varit tillfälligt anställda ska nås av utredningsresultatet för händelser de varit inblandade i.

Karolinska universitetssjukhuset är kritiskt till att även kunskap om icke allvarliga vårdskador ska spridas i organisationen. ”En utspädning av informationsflödet med allt mer information om allt fler mindre allvarliga avvikelser riskerar undergräva patientsäkerhetsarbetet”, skriver sjukhuset, och får bland annat medhåll av Västra Götalandsregionen.

I dag är det obligatoriskt att lex Maria-anmäla självmord som begåtts inom fyra veckor efter att en person varit i kontakt med vården, oavsett om orsaken bedöms vara ett fel i vården eller inte. Detta har varit föremål för kritik, och kravet slopas nu. Vårdgivarna är i stort positiva till detta – men flera påpekar också att man inte får glömma bort självmorden. Det är uppenbart att ”en inte obetydlig andel” av självmorden hade kunnat förhindras om sjukvården hade vidtagit lämpliga åtgärder, skriver Västra Götalandsregionen. Regionen menar därför att de flesta självmord troligen behöver utredas även framöver, vilket de tycker bör påpekas i Socialstyrelsens allmänna råd.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, efterlyser tydligare reglering av hur verksamheter som på sjukvårdens uppdrag genomför provtagningar och analyser ska anmäla vårdskador. Som föreskrifterna nu lyder har verksamheterna anmälningsskyldighet men det finns inte ”några som helst krav” på vad en anmälan ska innehålla, enligt Ivo.

Vårdföretagarna skriver att små vårdgivare inte alltid har erfarenhet av vårdskadeutredningar, och efterlyser kunskapsstöd från Socialstyrelsen i denna fråga.

De nya reglerna föreslås börja gälla till sommaren.

Relaterat material

Kritik mot Socialstyrelsens nya vårdskadeföreskrift

ISABELLE BECKMAN

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev