Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Tung instans avfärdar leg för undersköterskor

Publicerad: 2 oktober 2017, 06:58

Foto: Thinkstock

Socialstyrelsen säger nej till att införa legitimation för landets största yrkesgrupp – undersköterskorna. Vårdföretagarna och Vårdförbundet är tveksamma, medan Kommunal tveklöst säger ja.


Ämnen i artikeln:

Socialstyrelsen

Förslaget om en yrkeslegitimation lades fram av regeringens utredare Susanne Rolfner Suvanto i våras, som ett av många steg för att förbättra äldreomsorgen. Hon motiverade legitimationen med att patientsäkerheten skulle stärkas och fler lockas till yrket.

Men Socialstyrelsen avstyrker förslaget och skriver i sitt remissvar att utredningen inte visat hur en yrkeslegitimation skulle bidra till ökad tillgång på personal. Tvärtom skulle formella kompetenskrav kunna få till följd att färre skulle vara behöriga att arbeta som undersköterska. En legitimation innebär inte heller att personen per automatik kan utföra fler arbetsuppgifter.

Vårdföretagarna tycker att det är för tidigt att slå fast att legitimation ska införas. Frågan behöver analyseras på djupet först. Men detta behöver inte stå i vägen för insatser här och nu för att göra undersköterskeyrket mer attraktivt. Tyvärr saknar utredningen sådana förslag, skriver Vårdföretagarna.

Sveriges Kommuner och Landsting har inte kommenterat frågan i sitt remissvar, men sjuksköterskefacket Vårdförbundet är tveksamt och konstaterar att det hittills krävts minst tre års högskoleutbildning för en yrkeslegitimation. Undersköterskor har en utbildning på gymnasienivå, utan nationella krav på vad utbildningen ska innehålla. I stället skulle Sverige kunna överväga att införa en skyddad yrkesbeteckning efter en given gymnasial utbildning, skriver Vårdförbundet.

Kommunal, som bland annat organiserar undersköterskorna, säger som väntat ja. En legitimation skulle tydliggöra kompetenskraven och befästa undersköterskans yrkesroll. Det är viktigt inte minst med tanke på att allt mer sjukvård och behandling sköts i hemmet, vilket ställer höga krav på personalens kompetens, skriver Kommunal.

Undersköterska största yrket

Undersköterska i kommunal vård och omsorg är landets i särklass största yrkesgrupp, med 137 700 anställda.

Enligt utredningen om äldreomsorg (SOU 2017:21) behöver antalet personer som utbildar sig till undersköterska öka från cirka 4 000 till 16 000 per år.

Undersköterskorna utgör 90 procent av alla anställda inom den kommunala vården och omsorgen om äldre.

Gruppen är kraftigt kvinnodominerad: 92 procent kvinnor, 8 procent män.

Källor: SCB och SOU 2017:21

TT

Ämnen i artikeln:

Socialstyrelsen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev