Tusentals demonstrerade mot sjukvårdens neddragningar

Vid lunchtid på lördagen, efter att olika personer från vårdens professioner talat, avgick demonstrationståget från Norrbro vid riksdagen mot Landstingsparken, där ytterligare tal hölls. Enligt en uppskattning av polis på plats var antalet protesterande cirka 3 000. En stor del av de som deltog var läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra vårdprofessioner, från vitt skilda delar av sjukvården. Men även andra människor deltog i marschen.

– Vi ville ha en protestmarsch för att samla de olika vårdprofessionerna och visa vårt missnöje, som vi upplever har växt på vårdgolven, säger Laura Björnström till Dagens Medicin.

Varslen var ”droppen som fick bägaren att rinna över” enligt Laura Björnström och Sjukvårdsuppropets andra initiativtagare, ST-läkaren Akil Awad. De menar att de politiska beslut som tagits är ”ohållbara” och betonar att patientsäkerheten visst är hotad, varje dag.

En av de närvarande vid protesten var Christina Sundkvist, distriktssköterska och tidigare ambulanssjuksköterska. Själv har hon lämnat ”landstingsvården” för länge sen, och startat eget företag inom hälso- och sjukvård, berättar hon.

– Ja gud, ja. Inga fler tolvtimmarspass där man inte hinner gå på toaletten för mig.

Laura Björnström säger att det de vill med Vårduppropet är att varslen dras tillbaka och att besluten ska tas närmare dem som jobbar i sjukvården.

Ni talar ju bland annat om vårdvalen. Men ni vill inte vara partipolitiska. Hur tänker ni kring det?
– Vi vill inte att Vårduppropet blir partipolitiskt. Men allt är ju politik. Det vi tar ställning mot är hur vårdvalen har fungerat i Stockholm i dag. Det betyder inte att uppropet är emot privatisering av vård, säger Laura Björnström.

Den insändare som publicerades av uppropet på DN Åsikt i förra veckan har nu fått över 3 000 underskrifter av vårdpersonal i Stockholm, berättar hon.

Finansregionråd Iréne Svenonius (M) vill inte ställa upp på en intervju med TT, utan svarar skriftligt på TT:s frågor.

TT: Folksamlingen framför Landstingshuset ropade ”ansvar, ansvar, ansvar”, när ditt namn kom upp från talarna. Vilket ansvar anser du att du har för situationen inom sjukvården i regionen?
”Jag känner ett stort ansvar och jag förstår den oro som många, både patienter och medarbetare, upplever när det pågår förändringar. Vi är först i Sverige att ställa om till en nära vård, där allt mer vård ges närmare hemmet, eller till och med i hemmet. Det är att ta ansvar för att sjuka ska få rätt vård, på rätt plats och i tid.”

TT: Har politikerna gett vården tillräckliga förutsättningar att flytta tyngdpunkten från akutsjukhus till öppenvård och närsjukvård?
”Omställningen har planerats och genomförs successivt sedan 2011. Det har öppnats nio närakuter, vårdplatser har ökat inom avancerad sjukvård i hemmet, det har byggts nya moderna vårdbyggnader vid akutsjukhusen”, skriver finansregionrådet.

En granskning som Dagens Medicin nyligen publicerade visar att närakuterna har fått en mycket liten avlastande effekt på de stora sjukhusens akutmottagningar. Den totala vårdkonsumtionen har däremot ökat sedan de infördes.

Även i Göteborg hölls en demonstration under lördagen.

SARA HEYMAN OCH TT