Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Två av tre allmänläkare vill ha en psykolog på sin vårdcentral

Publicerad: 25 Oktober 2002, 09:10

Fler kuratorer och beteendevetare. Det är enda lösningen för att hjälpa alla de patienter med psykosociala problem som söker till primärvården. Det tror Hans Hallberg som undersökt allmänläkarnas situation i Landstinget Dalarna.


Klyftan mellan primärvårdens resurser och allmänläkarens uppfattning om patientens behov av hjälp har ökat.   - Diskrepansen mellan behov och resurser är uppenbar, säger allmänläkare Hans Hallberg vid centrum för klinisk forskning i Falun.   Han har i samarbete med Mats Granvik, utredare vid Landstinget Dalarna, undersökt allmänläkarnas syn på förekomsten av psykosocial problematik bland sina patienter.  En liknande studie gjordes i början av 1996. Sedan dess har arbetslivet genomgått stora förändringar, varför Hans Hallberg och hans kollega genomförde en ny undersökning. Av Dalarnas 139 allmänläkare svarade 102 på en enkät. Deras medianålder var drygt 50 år och nästan hälften hade arbetat minst 20 år inom primärvården i Dalarna.  Resultatet, som nyligen blev färdigt, visar att bara 5 procent av de tillfrågade läkarna har tillfredsställande kunskaper om sambandet mellan psykosociala faktorer och sjukdom och dessutom tillräckligt med tid för att hjälpa patienter med psykosociala problem. Det är en försämring jämfört med den förra studien, då 10 procent ansåg sig ha både tillräckligt med tid och kunskaper för den här patientgruppen.  Både den gamla och den nya undersökningen visar en stor spridning i läkarnas bedömning av psykosociala problem. En del läkare ser dessa problem hos tre av tio patienter, medan andra såg samma sak hos nio av tio.  - Det beror troligen på att läkarna antingen har biomedicinska eller psykosociala "glasögon" på sig i mötet med sina patienter, säger Hans Hallberg.  De manliga och kvinnliga allmänläkarna gör i stort sett en likartad bedömning av orsaken till de psykosociala problemen och hur de yttrar sig. Problem eller konflikter i arbetsmiljön uppfattas som den vanligaste formen av psykosocial problematik, hos både kvinnor och män.  Bara var femte allmänläkare anser att de själva i hög grad bör hjälpa patienter med psykosocial problematik, och endast en av fyra allmänläkare tycker att den egna vårdcentralen har tillräcklig yrkeskompetens för att hjälpa dessa patienter.  - Ur patientperspektiv är det problematiskt att så många allmänläkare upplever sig sakna såväl tid som kunskaper för att på ett adekvat sätt kunna hjälpa patienter med psykosociala problem, inte minst mot bakgrund av att problemtypen uppvisat en ökad utbredning, konstaterar Hans Hallberg.  Den förra undersökningen visade att var fjärde allmänläkare kände en mer eller mindre stark olust inför sin arbetsdag. Läkare med en positiv känsla inför sitt arbete tyckte dock att de hade tillräckligt med tid för patienter med psykosocial problematik. Resultatet är ungefär detsamma i årets rapport.   Flera av de allmänläkare som känner en stark olust inför arbetsdagen önskar en bättre bemanning och ett tydligt avgränsat uppdrag. De efterlyser också tid till eftertanke.   - Brist på tid kan vara en täckmantel för de svårigheter som doktorn upplever i kontakten med patienten, säger han.  Två av tre allmänläkare vill ha en psykolog eller kurator till sin vårdcentral.   - På kort sikt finns det troligen ingen annan lösning än att inrätta fler tjänster för kuratorer och beteendevetare. Samtidigt finns risken att allmänläkarna frånhänder sig patienter som de inte hinner eller orkar ta hand om, säger Hans Hallberg.

Carin Mannberg-Zackari

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev