Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Två nätverk fick 22 miljoner för forskning som saknar bevis

Publicerad: 7 Oktober 2002, 11:00

De två nätverk av forskare som fick mest pengar från Vetenskapsrådet har i princip inga publikationer som stöder deras forskning. Tvärtom. Redan flera månader innan Vetenskapsrådet offentliggjorde sin satsning på stamceller, presenterades resultat i Stockholm som tyder på att det nätverk som fick mest pengar kan ha fel.


Av Vetenskapsrådets storsatsning på stamceller är det två nätverk av forskare som, på grund av anslagens storlek, skiljer sig från mängden.  Det är dels nätverket kring Lars Ährlund-Richter, professor i embryologi vid Karolinska institutet i Solna, som beviljades 10,5 miljoner kronor, dels nätverket kring Sten-Eirik Jacobsen, professor i stamcellsbiologi vid Lunds universitet, som fick 12 miljoner kronor.  Men forskarna saknar i princip vetenskapliga publikationer som stöder de stora satsningarna.  Sten-Eirik Jacobsen och hans kollegor fick pengarna för forskning kring framför allt blodstamcellers plasticitet, det vill säga att stamceller i blodet ska kunna bilda celler typiska för ett annat organ.  Men några hållbara bevis finns inte. Tvärtom. Forskare vid Stanford University i USA, med Irving Weissman i spetsen, visade nyligen resultat som starkt ifrågasätter blodstamcellers förmåga att bilda andra typer av celler. I ett försök analyserade forskarna 13200000 celler i hjärnan. Av dessa fann forskarna endast en cell som möjligen kunde vara ett resultat av sådan plasticitet hos blodstamceller. Studien publicerades den 27 september i tidskriften Science. Men resultaten var kända inom forskarsamhället långt tidigare. Bland annat presenterade Irving Weissman dem vid ett symposium den 2 juni i Stockholm, det vill säga flera månader innan Vetenskapsrådet offentliggjorde sitt beslut.  - Det stämmer att det i dag inte finns några konklusiva bevis för vuxna stamcellers förmåga att bilda celler i andra organ än där de normalt fungerar. Vi själva har inga publikationer på området. Däremot pekar artikeln på att blodstamceller troligen kan bilda andra celltyper vid akut vävnadsskada i det aktuella organet, till exempel leverceller vid leverskada, säger Sten-Eirik Jacobsen.  Är det rimligt att Sverige satsar 12 miljoner kronor på något som kanske inte ens existerar?  - Tydligen ansåg de sakkunniga det. Men det är inte min sak att bedöma. Det är upp till Vetenskapsrådet, säger Sten-Eirik Jacobsen.  Lars Ährlund-Richter och hans kollegor fick pengarna för att utveckla, karakterisera och förvara humana embryonala stamceller. Men inte heller Lars Ährlund-Richter och hans kollegor hade några bevis vid tiden för Vetenskapsrådets granskning. Forskarna har hävdat att de åtminstone har en karakteriserad embryonal stamcellslinje. Men någon granskad och publicerad publikation över denna stamcellslinje fanns inte då - och finns fortfarande inte.  - För bara några veckor sedan skickade vi in ett manus till en tidskrift för granskning, säger Lars Ährlund-Richter.  Men han vill inte kommentera huruvida stamcellslinjen är karakteriserad, om den uppfyller de kriterier som krävs.  Dagens Medicin är i kontakt med Lars Ährlund-Richter upprepade gånger. Efter varje tillfälle anser han sig ha blivit felaktigt citerad och vill till slut bara säga att de har ett "manus för granskning".

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev