Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ultraljud ska göra hjärnan fri från fett efter hjärtoperation

Publicerad: 2 September 2003, 12:10

Med hjälp av ultraljud och mikroskopiska kanaler, hoppas forskare i Lund att kunna undvika de kognitiva försämringar som kan uppstå efter större hjärtoperationer. Tekniken rensar blodet från små fettpartiklar - utan att skada blodkropparna.


I förra veckan invigdes den första internationella konferensen, Vas-cog, om kärlrelaterade hjärnsjukdomar i Göteborg. En av programpunkterna var "Intellektuell svikt och demens som en konsekvens av hjärtoperationer".  Stora hjärnskador i samband med hjärtkirurgi är relativt ovanligt. Runt 2 procent av patienterna drabbas av stroke, som kan kopplas till plack som lossnat i åderförkalkade kärl i samband med operationen.  Däremot har det under lång tid funnits en bred diskussion om att betydligt fler patienter drabbas av kognitiva försämringar, något som många anhöriga rapporterat om.  Det har gjorts försök att med olika kognitiva test få fram bra kunskap om fenomenet, även om det är svårt. En uppmärksammad artikel i New England Journal of Medicine (2001;344: 395-402) visade att runt hälften av patienterna hade mätbara kognitiva förändringar efter en bypass-operation. Visserligen fanns ingen kontrollgrupp, men i en ledarkommentar ansågs fynden så pass intressanta att man poängterade betydelsen av fler studier i ämnet.  Fett fastnar i hjärnans blodkärl  En tänkbar förklaring till dessa kognitiva förändringar är den stora förekomsten av små fettpartiklar, embolier, som uppstår i blodet i samband med hjärtoperationer.  När kirurgen skär genom underhudsfettet, sågar upp bröstkorgen med dess feta benmärg, blandas fettpartiklar med blodet i såret. Detta blod återförs till patienten och vetenskapliga studier har visat att fettpartiklar från sårhålan kan fastna i hjärnans fina artärer.  - Vår teknik och metod har sitt ursprung i de kliniska problem jag som thoraxkirurg sett av kognitiva förändringar, och en önskan att försöka undvika dem, berättar Henrik Jönsson, specialistläkare vid hjärt-lungdivisionen på Universitetssjukhuset i Lund.  Det han syftar på är en metod för att - med hjälp av mikroteknik och ultraljud - rena sårblodet från fettpartiklar så att de inte kan täppa till patientens finare kärl. Därmed hoppas forskarna också att risken för kognitiva förändringar ska minska.  Slutar att bete sig slumpmässigt  Metoden kallas för Parsus, eller Particle separation by ultrasound, och har utvecklats i samarbete mellan Henrik Jönsson och professorerna Thomas Laurell och Hans W Persson, båda vid institutionen för mätteknik på Tekniska högskolan i Lund. Thomas Laurell är specialist på mikroteknik och Hans W Persson på ultraljud.  Tekniken går ut på att leda blodet genom mycket små kanaler, som tillverkats med hjälp av mikroteknik. Kanalerna är bara 100-400 tusendels millimeter stora, eller ungefär som ett eller två hårstrån i tjocklek.  I så små rör försvinner den turbulens i vätskan som gör att vätskans partiklar förflyttas slumpvis, något som annars alltid förekommer, exempelvis i en vanlig slang. Målet är vad forskarna kallar ett laminärt flödesförhållande.  Genom att utsätta de blodfyllda kanalerna för ultraljud av en anpassad frekvens, påverkas blodets partiklar genom att partiklar med olika egenskaper skiljs åt.  Fettpartiklarna, som har lägre densitet, placerar sig vid kanalernas sidor, medan blodcellerna hamnar i mitten. Tack vare avsaknaden av turbulens kan därefter fettet enkelt tas bort. Patienten återfår sedan sitt blod, men utan de potentiellt farliga fettpartiklarna.  Laboratorieförsök har visat att tekniken kan rena blod från patienters sårhåla med avseende på fett-  embolier till i det närmaste 100 procent. Och detta utan att skada blodcellerna, något som ofta sker om man använder konventionell centrifugeringsteknik.  - Vi arbetar nu med att få fram en tillförlitlig djurmodell på gris som säkert kan mäta en eventuell effekt av vår blodrening, med hänsyn till fettembolier i hjärnan. Preliminära data är mycket lovande och vi hoppas att i höst kunna göra den första randomiserade försöksserien på gris, säger Henrik Jönsson.  Humana försök ligger längre fram i tiden. Då krävs en mer omfattande studie, för att påvisa om metoden har klinisk effekt på kognitiva förändringar.  Skyndar på dagens dialysmetoder   Överläkare Jan van der Linden vid Huddinge universitetssjukhus är en av de oberoende forskare som intresserat sig för Parsus-metoden.  - Det är en smart och kul grej som har stor potential. Men om metoden har någon klinisk betydelse, vet vi ännu inte. Endast kontrollerade studier på människa kan avgöra den saken, säger Jan van der Linden.  Han påpekar att det ännu inte är helt bevisat att fettembolier har betydelse för kognitiva förändringar, och att det ofta är svårt att mäta dessa förändringar på ett jämförbart och tillförlitligt sätt.  Tillsammans med Thomas Laurell och Hans W Persson har Henrik Jönsson tagit patent på sin metod. Utvecklingsarbetet bedriver de inom ramen för ett nystartat företag, Erysave. Inom företaget ser man redan fler möjligheter med den teknik som ligger bakom Parsus.  - Vi kan exempelvis separera blodceller och plasma. Det skulle kunna få betydelse för att optimera dialysmetoden. Om man först separerar ut plasman, kan den i nästa steg köras i dialys med högre utbyte och effekt. I dag kör man 120 liter blod genom dialysapparaten under en session, vilket tar lång tid, säger Henrik Jönsson.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev