Unga generationen klagar mest: ”Många förväntar sig en quick fix”

Socialstyrelsen får in fler klagomål som rör dem som är födda på 60-talet eller senare än som rör 50-talister och äldre. Det visar en analys av enskildas klagomål som myndigheten har gjort.
Men det är de över 60 år som är de stora vårdkonsumenterna.

”Detta kan vara ett uttryck för att yngre generationer är mer benägna än äldre att framföra synpunkter och kräva vad de anser sig ha rätt till”, skriver Socialstyrelsen.

Klagomålen från de yngre rör i lägre grad felbehandlingar och händelser som hotar patientsäkerheten, utan oftare brister i information i samband med vården.

Maria Ehlin Kolk, själv född 1988, går sjunde terminen på läkarprogrammet och känner igen den bild som Socialstyrelsen målar upp.

– Yngre är ofta väl pålästa patienter. De kan ha stenkoll på patologi eller hur en röntgenundersökning går till. Det har de läst sig till på nätet. Men de vet inte hur sjukvården fungerar, vem som har ansvar för vad, vart de ska vända sig eller hur vi prioriterar inom sjukvården. Det är en jättemiss i informationen.

Eftersom tillgängligheten till vården har varit en prioriterad fråga har de yngre tagit detta till sig och utgår från att de har rätt till snabb information och behandling, menar Maria Ehlin Kolk.

– Man har format en generation som tror att tillgänglighet är det viktigaste måttet på kvalitet. Sjuk­vården har blivit mer service än vård där många förväntar sig en ”quick fix”. Lever inte vården upp till det blir det förstås problem i kommunikationen, säger hon.

Lösningen på informations­missen är dock inte ytterligare en ”quick fix”.

– En sajt av typen vardinfo.nu vore säkert bra men löser inte grundproblematiken. Det behövs en mer genom­gripande omstrukturering av vården där det blir tydligt för allmän­heten vem som ansvarar för vad. Detta är något som vi yngre engagerade läkarstudenter pratar mycket om, vi får ju de patienter som samhället skapar.

MIA WÄRNGÅRD