Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Universitetssjukhus tvingas spara efter storförluster i år

Publicerad: 19 september 2007, 05:24

Ekonomin på landets universitetssjukhus har försämrats. I år kommer alla utom ett att gå back. Den största orsaken är dyra läkemedel och nu kommer åtgärdspaket som kan leda till färre anställda.


Majoriteten av landets universitetssjukhus ser ut att gå med storförlust i år. Fem av åtta gör dessutom ett betydligt sämre resultat än 2006. Läkemedelskostnaderna är en av de största orsakerna.

– Kostnaderna för läkemedel är ett extremt komplicerat område eftersom de ställer en grundläggande fråga om vilket liv jag är värd att få, säger Christer Hansson, t f ekonomichef på Universitetssjukhuset i Lund.

I Lund väntas underskottet bli 167 miljoner kronor i år, vilket dock är betydligt bättre än vad man trodde vid årets början. Problem inom cancer­vården och akutverksamheten samt läkemedelskostnaderna är de viktigaste orsakerna.

För att komma till rätta med ekonomin ska mer ersättning för jour och övertid tas ut i ledighet. Dessutom råder anställningsstopp, vilket innebär att varje tillsättning måste prövas.

Rationaliseringar räcker inte
Underskottet för Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge ser ut att bli 270 miljoner kronor. Visserligen är sjukhuset det enda som ligger i linje med sin budget, men samtidigt är det en rejäl nedgång sedan 2006.

– Vi rationaliserar men ligger hela tiden efter, säger Lena Schelin, chefscontroller.
Även här är dyra läkemedel den största orsaken till underskottet.

– Ett av våra uppdrag är att utveckla nya metoder. Det ökar livskvaliteten för patienterna, men pressar ekonomin, säger Lena Schelin.

Sahlgrenska universitetssjukhuset har lyckats vända förra årets dystra resultat till ett litet överskott i år. Ändå nås inte budgetmålet.

– Vi har gjort vissa neddragningar. Men läkemedel, bemanningsföretag och utfallet i lönerörelsen gör att vi inte når budget, säger Peter Tellberg, ekonomi­direktör.

Problem med resistenta bakterier
På grund av problem med multi­resistenta klebsiellabakterier har Akademiska sjukhuset i Uppsala fått tillåtelse att gå med 25 miljoner kronor i underskott. Men årets resultat ser ut att bli sämre än så och listan på åtgärder är lång. Bland annat är det fortsatt anställningsprövning på många ställen och jour­arbetet ses över.

Bemanningen på olika avdelningar gås igenom så att det inte finns någon snedfördelning, enligt ekonomidirektör Margareta Tufvesson. Mindre enheter ska jobba tillsammans och mer vård bedrivas inom öppenvården.

Universitetssjukhuset Mas i Malmö slåss mot ett förväntat underskott på 105 miljoner och jagar kostnader på alla fronter, inte minst på personalsidan. Det kan bli aktuellt med uppsägningar.

– Antalet tjänster måste minska för att få ekonomin i balans. Vi har nästan 1 000 vikarier så förhoppningsvis slipper vi säga upp fast anställda även om det kan bli oundvikligt inom vissa specialområden, säger Jan Eric Andersson, ekonomichef.

Löneavtal över budgeten och nyanställningar bidrar till ett underskott på 25 miljoner kronor för Universitetssjukhuset Örebro. Det är inte klart ännu vilka åtgärder som kan bli aktuella, enligt ekonomichefen Lennart Frommegård.

I Östergötland särredovisas inte universitetssjukhuset. Men om man räknar bort närsjukvården och bara tittar på den länsövergripande och högspecialiserade vården, går de tillsammans 59 miljoner back i år.

Åsa Erlandson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News