Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Uppror kan ställa nya krav på facket

Publicerad: 21 maj 2013, 05:00

Foto: Andreas Sandström/Bildbyrån. Eva Nordlund, förtroendevald och engagerad i barnmorskeupproret, tror att Vårdförbundet kan behöva börja arbeta på ett annat sätt.

Håller sjuksköterskornas gräsrotsrörelser på att förändra Vårdförbundets roll? Det tror Eva Nordlund, representant för barnmorskeupproret.


Grupper som ”Sjuksköterskor ryter ifrån”, barnmorskeupproret och ”Inte under 24 000” har lyckats bli tongivande röster i samhällsdebatten. Det är delvis gräsrotsrörelser, mer löst sammansatta grupper där ett fackligt engagemang inte alls har varit nödvändigt.

Sjuksköterskan Sofie Michanek startade Facebook-gruppen ”Sjuksköterskor ryter ifrån” i februari. Gruppen, som kämpar för bättre löner, arbetsmiljö och villkor, har över 3 700 medlemmar i dag. Hon valde att engagera sig utanför Vårdförbundets ramar, men har sedan gruppen startade träffat förbundet flera gånger.

– Det känns som att Vårdförbundet står bakom oss. Det är jätteroligt.

Sofie Michanek undrar ändå om inte Vårdförbundet skulle kunna trycka på ännu mer i de frågor som rör medlemmarnas arbetsmiljö och villkor.

– Vårdförbundet borde kanske visa mer konkret vad de gör i de här frågorna, så att vi verkligen förstår vad som händer.

Sjuksköterskestudenternas löneuppror ”Inte under 24 000” kan arbeta på ett helt annat sätt tack vare att det är en egen rörelse, tycker upprorets talesperson Martin Höjmark.

– "Inte under 24 000" är inte lika byråkratiska som Vårdförbundet och därför kan vi agera snabbare, säger han.

Eva Nordlund är barnmorska i Stockholm och en av dem som står bakom barnmorskeupproret för trygg och säker förlossningsvård. Hon är även förtroendevald för Vårdförbundet och samverkansrepresentant på kvinnokliniken där hon jobbar. Kampen valde hon dock att starta i en annan ände. Det var barnmorskorna på sjukhusen i Stockholm som först gick samman till ett uppror. Alla var inte ens med i facket. Samarbetet med Vårdförbundet kom senare.

Som facklig representant följer man en linje, en viss formalia, förklarar Eva Nordlund.

– Vi är vilda. Vi gör saker som är lite mer på gränsen. Vårdförbundet kanske inte kan bråka på samma sätt som vi gör.

Eva Nordlund tror att det här sättet att engagera sig är en trend som kommer att fortsätta. Från fackligt håll kan man därför behöva arbeta på ett annat sätt.

– Jag tror inte att folk kommer att vara lika strikt bundna vid ett visst politiskt parti hela livet eller hålla sig till ett visst förbund. Jag tror att det håller på att försvinna i samhället, säger Eva Nordlund.

Vårdförbundet har dock ett existensberättigande och är ett väldigt viktigt förbund, tycker Eva Nordlund. Det behövs en formell motpart till arbetsgivarsidan.

Att ha medlemmar som engagerar sig, tar tag i saker och vill vara delaktiga är enbart positivt, tycker Anna Andersson, Vårdförbundets vice ordförande.

– Vi har under lång tid arbetat för att få fler engagerade medlemmar som tydligt säger ifrån, för att det inte bara ska vara förtroendevalda som ska höras. Det är det som nu händer, säger hon.

Hon tror att det kan finnas de som har gått in i rörelserna med en viss skepsis till vad förbundet har gjort, men också att de i och med sitt engagemang har fått en positiv inställning till facket.

– Sedan handlar det om, i exempelvis Sjuksköterskor ryters fall, att lyfta in det engagemang som finns där in i alla rum där vi har en plats, i partsarbetet, säger Anna Andersson.

Gräsrotsrörelserna kan dock aldrig ersätta Vårdförbundets arbete, menar Anna Andersson. Deras intressen är för smala.

– Det är tillsammans som vi är starka. De har sina frågor och vi står för helheten och strukturen.

ANIA OBMINSKA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev