Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Uppsala satsar på patientsäkerhet

Publicerad: 9 September 2003, 12:04

Med runt 30 särskilt utbildade samordnare ska patientsäkerhetsarbetet på Akademiska sjukhuset i Uppsala bli bättre. Dessutom har ett system för avvikelser, som är öppet för all vårdpersonal, startats.


Det kommer att ta tid att få all vårdpersonal att verkligen rapportera avvikelser i vården, tror Anders Fagerlund, kvalitetschef på sjukhuset.  - Det finns, i alla fall i början, en osäkerhet och rädsla för vad den närmaste omgivningen tycker och tänker. Jag tror inte att någon gör fel med vett och vilje. Syftet med att ha ett öppet system för all avvikelserapportering är ju att hitta   system- och organisationsfel. Med tiden kommer detta att fungera som ett instrument för att hitta och följa upp misstag.  Ett liknande system för avvikelserapportering finns redan på Universitetssjukhuset i Lund.  Tar tid innan det blir rutin  I Uppsala har systemet varit i bruk sedan i februari och antalet avvikelserapporter har sedan dess ökat. Klinikerna ska sedan lägga ut rapporterna avidentifierade i den databas som är tillgänglig för all vårdpersonal. Detta går dock trögt.  - Det tar säkert ett år innan detta blir rutin, säger Katarina Strand-Brodd, barnläkare på neonatalavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.   Hon är en av de 30 personer som under våren gick kursen för diplomerade patientsäkerhetskoordinatorer. Den hölls av säkerhetsexperter som tidigare arbetat med säkerhetsfrågor för kärnkraftsindustrin och flyget.  - Kursledningen hade ett sätt att uttrycka sig som är lite främmande i vården, men själva säkerhetstänkandet är väldigt bra och har givit oss ett instrument att på ett konkret sätt arbeta för att förbättra rutiner och patientsäkerhet, säger Katarina Strand-Brodd.  Ska informera och inspirera  I det praktiska arbetet ute på avdelningarna är hon och de andra koordinatorerna kontaktpersoner som ska informera och inspirera vårdpersonalen att reagera och handla när något inte fungerar riktigt som det ska.   - När det gäller riskanalysen har personalen motivation och högt säkerhetstänkande. Men ofta går vi och klagar och gnäller över att saker brister och går ut över patienterna. Nu ska vi ta reda på varför det är som det är och rätta till det.   Som exempel berättar Katarina Strand-Brodd om hur de på neonatalavdelningen utarbetat en ny instruktion för hur syrgasgrimman ska kopplas. För att ta reda på varför en stor del av de prover som tas på de för tidigt födda barnen kommer tillbaka från laboratoriet utan svar ska en särskild genomgång göras.  - Vi tror att det är ett systemfel någonstans. Därför ska vi gå igenom vilka typer av prover det handlar om, var de är tagna, vem som tagit dem och hur länge de ligger på labb.  Svårt att förändra attityder  Att förändra attityderna hos vårdpersonalen är den svåraste biten i patientsäkerhetsarbetet, tror Katarina Strand-Brodd.  Hon får medhåll av kvalitetschefen Anders Fagerlund.  - Tyvärr har patientsäkerhetsarbetet ännu inte den tyngd som det borde ha. Därför är detta arbete så viktigt, säger han.  Säkerhetsarbetet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att presenteras vid Patientsäkerhetskonferensen i Stockholm den 10-11 september, se även artikel ovan.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev